Området för naturmedicin består av flera olika studiegrenar, precis som den traditionella medicinen gör. Som inom alla kunskapsområden gäller att ju högre utbildning och desto djupare kunskap en person besitter, desto högre titel tilldelas denne. Naturopater och doktorer i naturmedicin kan båda arbeta inom samma fält, men deras kunskapsnivåer och befogenheter kan skilja sig åt betydligt.
Naturmedicin, naturopati och integrerad medicin är alla benämningar på samma typ av verksamhet. Naturmedicin är ett integrerat vårdkoncept som använder naturliga metoder och material för att diagnostisera, behandla och förebygga ohälsa och sjukdom. En doktor i naturmedicin har en utbildning som motsvarar en doktorsexamen i högskolepoäng, inklusive klinisk praktik och forskning.
Personer inom detta område får ställa diagnoser och behandla åkommor, men endast naturliga preparat får användas som behandlingsformer. För att få verka inom fältet måste praktikern ha klarat de examenskrav som ställs av World Organization of Natural Medicine Practitioners (WONMP). Utbildningen öppnar dörren till flera olika specialiteter, bland annat homeopati, osteopati, kiropraktik och holistisk medicin.
Naturopater är också utövare inom naturhälsovården, men deras utbildning är betydligt mer omfattande. I likhet med konventionellt utbildade läkare genomgår naturopater en fyraårig utbildning på avancerad nivå vid en naturopatisk medicinskola. Därtill krävs ytterligare fyra års specialiserad träning inom klinisk nutrition, växtbaserad medicin, homeopati och hydroterapi.
Naturopater är legitimerade att utföra rutinmässiga medicinska undersökningar samt mindre ingrepp på mottagningen. De kan även remittera patienter till medicinska specialister och hänvisa patienter till olika typer av tester och undersökningar. Utövare inom detta område kan dessutom välja att registrera sig hos World Organization of Natural Medicine Practitioners.
Skillnaden i kvalifikationer mellan doktorer i naturmedicin och naturopater handlar främst om kraven på legitimation. Naturopater erkänns som legitimerade yrkesutövare med medicinska befogenheter som doktorerna i naturmedicin saknar. Legitimationskraven för naturopater kan variera beroende på landets, regionens eller delstatens regelverk. Lokala tillsynsmyndigheter fastställer kraven på examinationer och utbildningsbakgrund. World Organization of Natural Medicine Practitioners kräver att alla utövare inom området godkänns i ett standardiserat prov för att få registreras hos organisationen.
Det är inte ovanligt att rollerna hos en naturopat respektive en doktor i naturmedicin förväxlas. En bidragande orsak kan vara avsaknaden av reglering kring titeln doktor i naturmedicin. Tillsynsmyndigheter tilldelar en viss grad av erkännande till specifika utbildnings- och kompetensnivåer, och reglerna finns till för att skydda konsumenten samt garantera en viss standard och expertis.
Än så länge finns det ingen officiell tillsynsmyndighet kopplad till examen som doktor i naturmedicin. Eftersom naturopater däremot är legitimerade under en tillsynsmyndighet kan de tjänster de erbjuder täckas av en vanlig sjukförsäkring.
På grund av den omfattande utbildning som krävs får naturopater använda förkortningen ND efter sitt namn för att visa vilken examen de innehar. ND syftar på själva titeln, medan beteckningarna snarare speglar kompetensnivån. Doktorer i naturmedicin tilldelas titeln DNM, men klassificeras som nivå I hos World Organization of Natural Medicine Practitioners. Naturopater placeras i stället under beteckningen nivå II, vilket utmärker dem som legitimerade yrkesutövare.
Båda yrkesgrupperna arbetar inom naturmedicinen, men skillnaderna är påtagliga. En doktor i naturmedicin (DNM) har en akademiskt förankrad utbildning och arbetar uteslutande med naturliga preparat, medan en naturopat (ND) genomgår en längre och mer kliniskt inriktad utbildning samt innehar en legitimation med utökade medicinska befogenheter. Överväger du behandling inom naturmedicin är det klokt att kontrollera praktikerens utbildning, legitimation och eventuella registrering hos branschorganisationer – särskilt eftersom regleringen varierar mellan olika länder och regioner.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online