Antikroppar är ämnen som finns i blodet och hjälper kroppen att bekämpa infektioner. De känner igen främmande inkräktare och binder till kemiska strukturer på deras ytor som kallas antigener. Genom denna bindning märks bakterier, virus, infekterade celler eller annat främmande material ut för att förstöras av andra delar av immunsystemet.
Vita blodkroppar som kallas B-lymfocyter producerar specifika antikroppar för varje främmande antigen som kroppen stöter på. Tack vare denna höga specificitet har antikroppar fått talrika praktiska tillämpningar inom både medicin och forskning.
Den plats på en antigen där en antikropp binder kallas epitop. En given antigen har oftast flera epitoper, mot vilka B-lymfocyterna producerar antikroppar. Det finns två huvudtyper av antikroppar som används inom forskning och medicin:
Polyklonala antikroppar kommer från flera olika B-lymfocyter och binder till en rad olika epitoper. De tas ut ur blodet hos ett immuniserat djur, exempelvis en mus, ett får eller en häst. Denna mångfald gör det möjligt för forskare att samtidigt detektera flera epitopplatser på samma antigen.
Monoklonala antikroppar kommer däremot från en enda B-lymfocyt som producerar antikroppar mot en specifik epitop. Forskare framställer dem genom att fusionera en B-lymfocyt med en odödlig cancercell, så kallad myelomcell, från mus. Antikropparna som bildas på detta sätt är identiska och riktade exakt mot den epitop man är intresserad av, vilket ger hög precision i både tester och behandlingar.
En antikroppstitrering är ett laboratorietest som detekterar och mäter mängden specifika antikroppar i blodet. Testet kan visa om en person har eller nyligen haft en infektion, till exempel körtelfeber (mononukleos) eller viral hepatit.
Eftersom vacciner stimulerar antikroppsproduktionen mot specifika sjukdomar kan titreringen också avgöra om en person behöver en påfyllnadsdos, eller om en nyligen genomförd vaccination gav ett tillräckligt starkt immunsvar för att ge fullgott skydd. Ibland används testet även för att diagnostisera autoimmuna sjukdomar – tillstånd där immunsystemet angriper kroppens egna vävnader.
Antikroppar kan dessutom spåra små mängder läkemedel, toxiner och hormoner. De antikroppar som är specifika för humant koriongonadotropin (HCG) utgör grunden i graviditetstester.
Eftersom olika antikroppar reagerar specifikt med antigener som är unika för en viss organism kan de användas för att identifiera just den organismen. Serologi är den gren av medicinen som studerar antikropparnas roll i kroppens försvar mot sjukdomar, inklusive hur antikroppars reaktivitet kan utnyttjas för att identifiera mikroorganismer.
Antikroppar mot olika organismer kan framställas i laboratorium. När antikroppar mot en specifik organism blandas med en suspension av organismen klumpar cellerna ihop sig – en process som kallas agglutination. Testet kan inte bara identifiera organismen i fråga, utan även dess exakta stam.
Forskare har utvecklat en mängd antikroppsbaserade läkemedel för att behandla specifika sjukdomar. Rituxan och Herceptin, som används mot vissa cancerformer, bygger på antikroppsteknik. Antikroppar kan också användas mot virusinfektioner som tidigare betraktades som obotliga, och experter vid Davidson College menar att det finns belägg för att antikroppar skulle kunna bidra till ett botemedel mot aids.
Organavstötning är en allvarlig komplikation vid transplantationer. Antikroppen OKT3 används för att förebygga organavstötning hos transplantationspatienter, vilket visar hur central antikroppstekniken har blivit inom modern sjukvård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online