Tillgången till kvalitativ och överkomlig hälso- och sjukvård har länge varit en het potatis i USA. Debatten om en allmän sjukvård påbörjades faktiskt redan 1912 av Theodore Roosevelt. År 2010 togs ett viktigt steg framåt när Patient Protection and Affordable Care Act antogs. Implementeringen kommer dock att ta åratal, och problemen kvarstår.
År 2011 saknade cirka 47 miljoner amerikaner sjukförsäkring – nästan 17 procent av befolkningen. Av dessa var cirka 8,7 miljoner barn. Mellan 2000 och 2010 skenade sjukvårdskostnaderna med fem gånger inflationstakten, vilket gör det svårt för många försäkringslösa att betala de egna kostnader som krävs för att få vård när behov uppstår.
Konsekvensen är att människor inte får den vård de behöver i tid, eller i vissa fall alls. Antalet akutbesök har samtidigt ökat – besök som sjukhusen själva måste täcka kostnaderna för. Detta är både dåligt för människors hälsa och för ekonomin. Enligt en artikel av Ezra Klein, publicerad i november 2007 på American Prospect webbplats, undvek 25 procent av befolkningen 2007 att besöka läkare när de var sjuka helt enkelt för att de inte hade råd.
I takt med att vårdkostnaderna ökar har även premierna för sjukförsäkringar skenat. I en svag ekonomi har detta fått arbetsgivare att flytta över en allt större del av kostnaden på sina anställda. Resultatet är att allt fler individer och familjer tackar nej till sjukvårdsförsäkring, eftersom de inte klarar av att betala höga premier samtidigt som levnadskostnaderna ska täckas. Det innebär att ännu färre har ett tillräckligt sjukvårdsskydd.
Finanskrisen 2008, den höga arbetslösheten, de stigande vårdkostnaderna och det stora antalet obe- respektive underförsäkrade personer har gjort att sjukhusen förlorat enorma summor pengar. Många sjukhus har därför tvingats till uppsägningar och personalneddragningar för att överleva.
Följden är att sjukhus och andra vårdinrättningar lider personalbrist, vilket direkt påverkar kvaliteten på den vård de kan erbjuda. Bristen på resurser hindrar dessutom vården från att investera i nya behandlingsmetoder och modern teknik – investeringar som annars skulle kunna höja vårdens kvalitet på bred front.
De stigande läkemedelskostnaderna i USA har urholkat sociala program som Medicare och Medicaid, och utgör ytterligare en orsak till den kraftiga ökningen av kostnaderna för sjukförsäkringar. Vissa vårdgivare vägrar till och med att ta emot Medicare- eller Medicaid-patienter på grund av de låga ersättningsnivåerna.
Varken försäkringsbolagen, Medicaid eller Medicare lyckas förhandla fram lägre priser med läkemedelsbolagen. Det håller priserna höga, kostar staten stora belopp och skadar därmed ekonomin ytterligare.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online