En ortopedisk kirurg är en högt utbildad specialist inom ett medicinskt delområde, men yrket har sin vardagliga rutin precis som alla andra. Att vara kirurg innebär att utföra operationer, men tid i operationsrummet är inte nödvändigtvis en daglig syssla. Detta gäller särskilt om kirurgen arbetar inom ett smalt specialområde, exempelvis rekonstruktiv handkirurgi. Kirurgen har dessutom ett kontor med administrativa uppgifter och andra mer vardagliga – men inte mindre viktiga – ansvarsområden.
Om inte dessa delegeras till en läkarassistent ska en ortopedisk kirurg göra dagliga besök hos sina opererade patienter medan de fortfarande ligger på sjukhuset. Sådana besök kallas "postoperativa ronder". Det kan innebära att gå igenom patientens journal och samråda med sjuksköterskor eller annan personal som ingår i vårdteamet. Kirurgen talar kanske inte alltid direkt med patienterna, men måste kontrollera deras status. Om kirurgen har patienter på flera sjukhus kan ronderna även innebära besök på flera olika sjukvårdsinrättningar. Har kirurgen en tjänst vid ett universitetssjukhus kan ronderna också omfatta undervisning av medicinstudenter, läkarkandidater och ST-läkare.
Nästan varje kirurgiskt ingrepp inleds med ett kontorsbesök. Akuta operationer för jourhavande kirurger är undantaget. Kontorsbesöken omfattar både bokade tider och konsultationer som begärts av remitterande läkare eller andra instanser, till exempel försäkringsbolag. De kan innebära en noggrann klinisk undersökning, remisser för ytterligare utredningar samt förskrivning av läkemedel.
Ett gammalt talesätt lyder: "Det som inte är nedskrivet har inte hänt." Patientvården måste dokumenteras utförligt. En ortopedisk kirurg kan skriva anteckningar, rapporter och brev för hand, men dikterar oftast dessa. Ortopediska kirurger tar ofta fram rapporter som kallas IME (oberoende medicinska utlåtanden), och för vissa av dessa behöver kirurgen inte träffa patienten alls – utlåtandet baseras då enbart på patientens journalhandlingar, som måste granskas och kommenteras i detalj åt annan läkare, ett försäkringsbolag eller i domstolsärenden. När diktemanget har transkriberats måste kirurgen signera dokumenten. Om kirurgen inte litar helt på sin transkriberare läses rapporterna noga igenom för att kontrollera att de är korrekta innan de signeras.
En ortopedisk kirurg ringer och tar emot många telefonsamtal. Hen måste konsultera andra läkare, prata med patienters anhöriga och göra många administrativa arrangemang. Det är vanlig praxis bland ortopediska kirurger, liksom bland många andra läkare, att avsätta särskilda tidsperioder för dessa samtal.
En ortopedisk kirurg har en skyldighet att hålla sina medicinska kunskaper aktuella, vilket kräver ständig läsning om nya kirurgiska tekniker och relaterade medicinska framsteg i tidskrifter och vetenskapliga artiklar. Informationsmängden är så stor att "att hänga med" i utvecklingen kan bli en daglig nödvändighet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online