Vård och omvårdnad är yrkesområden som traditionellt domineras av kvinnor. Även om män är uppskattade i vårdteam möter de ibland utmaningar som minoritet i branschen. Både patienter och kollegor kan ha reservationer inför manliga sjuksköterskor, undersköterskor och vårdgivare. Med lite eftertanke och omtänksamhet kan chefer inom hälso- och sjukvården dock dra nytta av de fördelar som män bidrar med på arbetsplatsen – och ofta förebygga problem innan de ens uppstår.
Det är naturligtvis många kvinnliga patienter som uppskattar att ha en man i sin närhet. Men det finns alltid några som känner sig obekväma med manliga sjuksköterskor och undersköterskor, särskilt i situationer där deras privatsfär kränks. Sjukhus, vårdboenden och hospice försöker därför ta hänsyn till patienternas känslor och önskemål, eftersom patientens värdighet alltid har högsta prioritet. I många fall väljer dessutom bemanningsföretag inom hemsjukvård och personlig omvårdnad att inte skicka manlig personal för att vårda kvinnliga patienter.
Manlig vårdpersonal måste vara extra noggrann med vad de säger och gör. Tyvärr har incidenter med övergrepp, sexuella trakasserier och våldtäkter ibland inträffat inom sjukvårdsinrättningar och i samband med hemsjukvård. Arbetsgivare inom hälso- och sjukvården gör därför allt för att kontrollera bakgrunder och screena kandidater noggrant, för att säkerställa att endast personer utan brottsregister anställs. Samtidigt är mänskligt beteende omöjligt att förutsäga. Manliga anställda får, precis som all sjukvårdspersonal, utbildning i bemötande som inkluderar frågor om patientens värdighet och olämpligt beteende gentemot både patienter och andra medarbetare. Trots detta måste manliga vårdprofessionella se till att aldrig ens antyda något som kan uppfattas som olämpligt.
Eftersom vårdteam oftast består av kvinnor kan manliga medarbetare ha svårt att passa in. De kan känna sig som utoutsider eller bli behandlade på ett annat sätt. I vissa fall visar kvinnliga chefer mer förtroende, stöd eller förståelse för kvinnliga medarbetare som de lättare kan relatera till. Manlig personal behöver därför ofta göra en extra insats för att kommunicera öppet och aktivt bygga förtroende och gemenskap med både chefer och kollegor.
I genomsnitt har manliga vårdarbetare mer fysisk styrka än sina kvinnliga kollegor. Det är därför inte förvånande att kvinnliga sjuksköterskor och andra teammedlemmar ofta vänder sig till manlig personal vid förflyttning av tunga patienter. I många fall blir manliga sjuksköterskor och undersköterskor också ombedda att bära materiallådor, flytta sängar och hjälpa till med andra fysiska uppgifter. Manliga sjuksköterskor, rehabiliteringsterapeuter, tekniker och assistenter kan ibland reagera negativt på att de tilldelas mer fysiskt krävande arbete i stället för kvalificerad vård, eller att de får fler arbetsuppgifter än sina fysiskt svagare kollegor.
För att människa i vårdyrket ska trivas och utvecklas krävs medvetna insatser från arbetsgivaren. Genom tydlig kommunikation, rättvisa rutiner för arbetsfördelning, regelbunden utbildning i bemötande samt en inkluderande arbetskultur kan chefer förebygga missförstånd och konflikter. På så sätt kan både män och kvinnor bidra med sina styrkor – till gagn för både teamet och patienterna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online