Amerikanska och europeiska forskare använde lentivirus i en banbrytande klinisk studie med målet att bota adrenoleukodystrofi (ALD), en dödlig hjärnsjukdom hos unga pojkar som orsakas av en muterad ALD-gen. Lentiviruset levererade en korrekt version av ALD-genen till två unga patienter, och år 2009 kunde forskarna meddela att de hade lyckats stoppa sjukdomens progression.
Lentivirus är retrovirus, vilket innebär att deras genetiska information finns i RNA i stället för DNA. De infekterar mänskliga celler, och ett speciellt enzym omvandlar deras RNA till DNA som sedan integreras i cellens egna arvsmassa. Cellerna replikerar därefter dessa gener, vilket leder till att fler virus bildas som kan infektera andra celler.
Forskarna modifierade lentiviren så att de inte längre överförde virusgener till cellerna. I stället levererar det modifierade lentiviruset en terapeutisk gen, exempelvis ALD-genen. Generna som kodar för de virala strukturella proteinerna placerades i plasmider, vilka är små cirkulära DNA-fragment. En separat plasmid innehåller den terapeutiska genen, i detta fall ALD-genen.
Forskarna producerar de modifierade lentiviren genom transfektion. Plasmiderna blandas med salter eller lipider som gör det möjligt för dem att ta sig in i celler, där de replikeras. Cellerna producerar de virala strukturella proteinerna, som själva monteras till färdiga viruspartiklar. Varje partikel innehåller ett RNA-fragment bärande ALD-genen. Dessa modifierade partiklar lämnar därefter cellerna och hamnar i odlingsmediet, där de samlas upp för användning i genterapistudier.
Virusen är ett populärt verktyg för att modifiera celler, både inom forskningen och för industriella ändamål, utöver användningen inom genterapi. Exempelvis kan celler konstrueras så att de uttrycker insulin för läkemedelsproduktion, eller grönt fluorescerande protein (GFP) för att kunna spåra celler i migrationsstudier.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online