I USA förutsätts det allmänt att en beslutsmäktig person har rätt att tacka nej till livsuppehållande behandling, inklusive placering av en matningssond. Fram till 2010 hade denna princip dock aldrig prövats på USA:s högsta domstolsnivå. Vissa delstater har lagar på plats som särskilt berör sondmatning, medan många andra saknar sådana bestämmelser. Flera delstater väljer i stället att reglera frågan om ställföreträderskap när en patient inte längre är beslutsmäktig – dessa lagar anger hur en ställföreträdare utses i syfte att bistå en icke-beslutsmäktig person med beslut kring livets slutskede.
En matningssond används när en patient inte kan äta eller svälja på egen hand, exempelvis vid svår sjukdom. Frågan om vem som har rätt att besluta över sådan behandling – och om den ska avslutas – är både juridiskt och etiskt känslig, vilket speglas i den varierande lagstiftningen mellan delstaterna.
Enligt Dr. David E. Milkes vid Stanford University Medical Center är de flesta beslut från högre domstolar i USA, American Medical Association samt en presidentkommission överens om att perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG) – även om ingreppet tekniskt sett är en form av tvångsmatning – betraktas som ett giltigt medicinskt förfarande. Varje beslutsmäktig patient har dessutom rätt att vägra att en gastrointestinal matningssond placeras.
Ingen federal lagstiftning reglerar uttryckligen det korrekta förfarandet vid införande eller borttagning av gastrointestinala matningssonder. Fall som rört sondmatning av icke-beslutsmäktiga personer har dock lett till delstatsspecifika lagar om ställföreträderskap i Missouri och New York. Båda delstaterna erkänner en beslutsmäktig persons rätt till kroppslig integritet och rätt att vägra behandling, inklusive befogenheten att låta avlägsna en matningssond.
För personer utan beslutsförmåga är frågan betydligt mer komplicerad. En ställföreträdare – en person som lagligt utsetts att fatta beslut å den icke-beslutsmäktiges vägnar – måste kunna uppvisa ”tydliga och övertygande” belägg som visar att patienten själv skulle ha velat avbryta sondmatningen om hen haft förmåga att uttrycka den önskan. Dessutom innehåller New Yorks Family Health Care Decisions Act förfaranden som gör det möjligt för vårdpersonal att bedöma om en patient har blivit rättsligt icke-beslutsmäktig. I spåren av fallet Terry Schiavo 2006 försökte guvernör Jeb Bush övertala Floridas delstatsförsamling att anta en lag som skulle göra det olagligt att avlägsna en matningssond från en icke-beslutsmäktig person, men lyckades inte.
De flesta delstater har lagar som ger en beslutsmäktig person möjlighet att upprätta en framtidfullmakt (advance directive). En sådan handling redovisar personens önskningar gällande framtida medicinsk behandling och kan innehålla information om beslut i livets slutskede. En framtidfullmakt kan även utse en särskild person – ofta, men inte nödvändigtvis, en partner eller familjemedlem – att fatta beslut åt patienten om denne förlorar sin beslutsförmåga. Att upprätta en framtidfullmakt i god tid är därför ett viktigt verktyg för att säkerställa att den egna viljan respekteras.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online