Primärvårdskliniker blir allt vanligare i USA, och många av dem finns direkt på offentliga skolor. Idag finns cirka 1 100 skolbaserade kliniker i 45 delstater samt i Washington, D.C. Klinikerna riktar sig ofta inte bara till skolans elever och personal utan även till det omgivande samhället, vilket ger prisvärd sjukvård till människor som annars skulle ha svårt att nå vård.
Enligt Robert Wood Johnson Foundation (RWJF) startade den första skolhälsokliniken 1967, när en barnläkare i Massachusetts skickade en sjuksköterska med specialistutbildning för att ge vård på en lokal grundskola. Andra områden i Massachusetts följde efter under det kommande decenniet, liksom städer runt om i hela landet. Personalen bestod av specialistsjuksköterskor och kuratorer, samt läkare och rådgivare på deltid.
Behovet av mer hälso- och sjukvård i skolorna blev tydligt redan i mitten av 1960-talet, eftersom barn från låginkomsthushåll kontinuerligt fick mindre medicinsk vård, enligt RWJF. Att erbjuda vården i skolorna var logiskt – dels på grund av det centrala läget, dels för att elever ofta berättade för sina lärare om problem som depression och övergrepp, problem som en hälsoklinik kunde hjälpa till med.
I takt med att klinikerna växte betjänade de en större andel av skolans elever för en rad olika problem långt utöver feber och halsont. Vårdpersonalen hanterade psykisk ohälsa, sexuellt överförbara infektioner och graviditeter, särskilt i takt med att fler kliniker öppnade i högstadiet och på gymnasiet.
Intermountain Healthcare, en ideell vårdorganisation i Utah och Idaho, driver eller finansierar flera skolbaserade kliniker. Mer än en fjärdedel av de knappt 27 000 besöken vid organisationens sju kliniker gjordes på de tre skolbaserade. En stiftelse kopplad till Intermountain finansierar dessutom två andra skolkliniker, som tillsammans betjänat cirka 4 000 personer i två områden.
Klinikerna är öppna även för det omgivande samhället. Många erbjuder inte bara primärvård utan också akut vård och tandvård. Läkare och tandläkare arbetar en dag i veckan, och psykologer kommer till skolorna för att möta de behov av psykisk hälsovård som ligger utanför skolkuratorns ansvarsområde. Vid behov kan patienter remitteras till specialistvård.
De flesta klinikerna ligger i låginkomstområden och fokuserar på personer som saknar sjukförsäkring eller har få andra vårdalternativ. Intermountains årsredovisning från 2009 visar att cirka 60 procent av patienterna uppgett att de annars hade sökt sig till en akutmottagning, medan ytterligare 13 procent inte skulle ha sökt vård alls.
Vid Read Elementary and Middle School i Bridgeport, Connecticut, kommer mer än två tredjedelar av eleverna från minoritetsgrupper. Många kommer från hem där engelska inte är modersmålet och där föräldrarna är arbetslösa. En majoritet av skolans elever är inskrivna på hälsokliniken och kan få primärvård, inklusive graviditetstester, cellprovstagning och vård för psykisk ohälsa. Utan skolkliniken skulle många av dessa elever helt enkelt gå utan vård.
Intermountain bekostar sina egna kliniker, och staden Bridgeport betalar för sina skolkliniker, men de flesta finansieras genom anslag och samarbeten mellan sjukhus, skoldistrikt och lokala myndigheter. Många har dessutom förhandlat fram särskilda avtal med Medicaid, så att klinikerna får ersättning för vården av låginkomstbarn.
Patienterna betalar för tjänsterna efter en rörlig avgiftsskala som anpassas efter deras inkomst.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online