Sjuksköterskans etiska kod vid hjärt-lungräddning (HLR)

Enligt sjuksköterskors etiska kod ska alla beslut fattas i patientens bästa intresse. I livets slutskede måste sjuksköterskor ofta ta ställning till två svåra frågor: om hjärt-lungräddning (HLR) överhuvudtaget ska utföras, och om anhöriga ska få närvara i rummet under pågående återupplivningsförsök.

Patientens företrädare

Sjuksköterskan ska fungera som patientens företrädare och som länk mellan patienten, de anhöriga och övrig vårdpersonal. Om patienten har en framtidshandling som beskriver dennes önskemål, eller en beslutad begränsning av hjärt-lungräddning (så kallad DNR-order, Do Not Resuscitate), är det sjuksköterskans ansvar att se till att denna följs.

Om ingen sådan dokumentation finns bör sjuksköterskan samtala med familjen om vad patienten troligen hade velat, utifrån dennes värderingar och tidigare beslut. Samtalet ska också handla om huruvida HLR faktiskt skulle förbättra patientens livskvalitet – eller snarare förlänga lidandet.

Anhörigas närvaro under HLR

Frågan om anhöriga ska få stanna kvar i rummet när HLR utförs är länge omdiskuterad inom vården. Många patienter uppger att de känner trygghet av att ha sina närstående nära sig under ett kritiskt ingrepp. Anhöriga vill ofta vara på plats för att ge stöd – och för många blir tillfället deras enda chans att säga farväl.

Läkares invändningar

Läkare är ofta skeptiska till att låta anhöriga närvara under HLR. Vanliga argument är att närvaron upplevs distraherande i en situation som kräver full koncentration, samt rädslan för stämningar eller personliga angrepp om återupplivningen misslyckas och patienten avlider. Vissa läkare menar dessutom att anhöriga riskerar att bli traumatiserade av att se sin närstående i akut nöd.

Sjuksköterskan som länk

Med så många skilda åsikter och önskemål blir sjuksköterskan en avgörande länk mellan patienten, de anhöriga och läkarteamet. Enligt den etiska koden är sjuksköterskan dock i första hand patientens företrädare och ska alltid verka för de åtgärder som ligger i patientens bästa intresse – även när det innebär att bemöta motstridiga krav från olika håll.

Vad forskningen och expertorganisationerna säger

Både American Heart Association och Emergency Nurses Association förespråkar numera att anhöriga ges möjlighet att närvara under HLR. Deras slutsatser bygger på tre huvudsakliga iakttagelser:

• Närvaro är tydligt vad både patienter och anhöriga själva önskar.
• Familjer rapporterar sällan att de blivit traumatiserade av att närvara – tvärtom beskriver många det som betydelsefullt i sorgen.
• Den medicinska behandlingens kvalitet tycks inte försämras när anhöriga finns i rummet.

Kunskapen pekar alltså mot att anhörigas närvaro under HLR kan vara en värdefull del av en human och etiskt hållbar vård i livets slutskede, där sjuksköterskan spelar en central roll som patientens röst.