Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) samlar in och analyserar data för att hjälpa länder världen över att etablera och samordna marknadsekonomiska principer. Organisationen har 33 demokratiska medlemsländer, och ytterligare omkring hundra länder drar nytta av OECD:s expertpublikationer och analyser.
OECD:s senaste analys visar entydigt: sjukvårdskostnaderna stiger i samtliga medlemsländer – och trenden kommer att fortsätta. En växande andel äldre i befolkningen, omformningar av vårdssystemen, tekniska framsteg och förändringar i vilka tjänster som används är några av de faktorer som driver kostnaderna uppåt. Den övergripande bilden är att sjukvårdsutgifterna i OECD-länderna växer snabbare än ekonomin i övrigt, vilket tvingar regeringarna att överväga vårdreformer, nedskärningar på andra områden och skattehöjningar.
Länderna finansierar sin sjukvård genom en kombination av offentliga och privata medel. De privata källorna består av egna betalningar från medborgarna, privat sjukförsäkring eller andra tredjepartskällor såsom arbetsgivare. I de flesta OECD-länder står det offentliga för huvuddelen av kostnaderna, och år 2007 ökade den offentliga finansieringen i samtliga medlemsländer.
Det offentliga ansvaret är särskilt uttalat i länder som Frankrike, Tyskland, Norge och Spanien, där statliga medel och/eller socialförsäkringar täcker största delen av sjukvårdskostnaderna. I samtliga OECD-länder utom Mexiko och USA kommer huvuddelen av utgifterna från offentlig finansiering. OECD rapporterar även om en konvergenstrend: vissa länder minskar sina offentliga sjukvårdsutgifter medan andra ökar dem.
Egna betalningar utgör i genomsnitt två tredjedelar av den privata finansieringen i OECD-länderna, medan privat sjukförsäkring svarar för 5–6 procent av de totala sjukvårdsutgifterna.
Offentliga medel används i högre grad för medicinska tjänster och medicinska varor, medan privata medel i allt större utsträckning går till öppenvård och tandvård. I Kanada, Mexiko, Polen och USA betalas medicinska varor ofta med privata medel.
Den ökande användningen av avancerad medicinsk teknik driver upp kostnaderna. Data från 2010 visar att både datortomografi (CT) och magnetkameraundersökningar (MRI) blir allt vanligare. Både MRI- och CT-utrustning är dyr att införskaffa och dyr att driva, enligt OECD. Användningen av MRI per capita har fördubblats i hela OECD-området, och antalet CT-skannrar ligger på cirka 24 per miljon invånare.
Grekland, Italien, Japan och USA använder MRI i mycket högre grad än länder som Kanada, Frankrike och Nederländerna. Australien och Sydkorea, liksom USA, använder CT-skanning i större utsträckning än de flesta andra OECD-länder.
Fördelningen mellan sluten vård och öppenvård spelar stor roll för sjukvårdskostnaderna. I Australien och Frankrike går mer än en tredjedel av utgifterna till sluten vård, medan Portugal och Spanien lägger mindre än en fjärdedel på denna vårdform.
I Danmark, Norge och Schweiz används en fjärdedel av de totala sjukvårdsutgifterna till långtidsvård, medan länder som Sydkorea och Portugal – där långtidsvården till större del är informell eller familjebaserad – lägger betydligt mindre.
Öppenvårdsoperationer ökar i OECD-länderna. Trenden beror på medicinska framsteg som gör det möjligt att utföra vanliga ingrepp, exempelvis gråstarrsoperationer och bråckkirurgi, snabbt och utan sjukhusvistelse.
Läkemedlen utgör huvuddelen av utgifterna för medicinska varor i OECD-länderna, i genomsnitt cirka 20 procent. Siffran varierar mellan 11 och 38 procent beroende på land. Nya läkemedel och en åldrande befolkning bidrar till denna kostnadstrend. År 2007 stod läkemedel för 15 procent av de totala sjukvårdsutgifterna i OECD-området, och den genomsnittliga kostnaden per capita har ökat med nästan 50 procent under det senaste decenniet, enligt OECD.
USA läggade mest på läkemedel per capita år 2007, följt av Kanada och Grekland. Mexiko låg längst ner, tillsammans med Polen och Nya Zeeland. Offentliga medel täcker i genomsnitt 60 procent av läkemedelskostnaderna i OECD-länderna. I Kanada och USA betalas mindre än 40 procent med offentliga medel, medan andelen i Grekland är så hög som 80 procent. Läkemedelskostnaderna har ökat mest i Kanada och USA under det senaste decenniet.
OECD misstänker att folkhälsa och prevention kan komma att utgöra en allt större andel av sjukvårdskostnaderna, men att denna post idag är dold inom kategorin för kurativ (botande) vård. Även om förebyggande program kan vara svåra att identifiera separat kan trenden mot mer prevention minska de totala sjukvårdskostnaderna på lång sikt. OECD uppskattar att cirka 3 procent av sjukvårdsutgifterna går till utbildnings- och preventionsprogram, exempelvis vaccinationskampanjer och insatser för att minska rökning.
OECD:s data pekar tydligt på att sjukvårdens kostnadsutveckling kräver strategiska beslut. Med en åldrande befolkning, dyrare teknik och ökande läkemedelskostnader står medlemsländerna inför valet mellan reformer, prioriteringar och ökad beskattning för att säkra hållbara vårdsystem i framtiden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online