Ordet ”binda” härstammar från det anglosaxiska ordet ”binden”, som betyder att föra samman med hjälp av en ligatur eller ett band. Begreppet ”medicinska binder” används dock om flera olika saker inom vården, och den exakta betydelsen beror helt på sammanhanget. Nedan förklarar vi de tre vanligaste tolkningarna.
Enligt författaren Lois White är en medicinsk binder ett brett förband som lindas runt kroppen för att ge stöd åt slappna eller försvagade kroppsdelar. Ett vanligt exempel är bukbinderet, som används för att stötta bukväggen efter en operation. Liknande förband kan även användas för att ge stöd åt brösten efter en förlossning, till exempel när mjölkkörtlarna är spända och ömma under amningsperioden.
Tre-ringpärmarna – mappar med ringmekanism som håller ihop papper – marknadsförs ibland under namnet ”medicinska pärmar”. Dessa rymliga mappar används både på sjukhus och i hemmet för att organisera journaler, läkarintyg, provsvar och annan viktig medicinsk information på ett strukturerat sätt.
Fosfatbindare är läkemedel som bokstavligen ”binder” överskottsfosfat i tarmen, så att ämnet passeras ut med avföringen i stället för att tas upp i blodet. För höga fosfatvärden, så kallad hyperfosfatemi, kan i längden bidra till njursvikt samt skelett- och käkförändringar – risken är särskilt stor för patienter som redan har en nedsatt njurfunktion. Fosfatbindare ordineras därför ofta till dialyspatienter och tas normalt i anslutning till måltiderna för bästa effekt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online