
Röda blodkroppsindex (red cell indices) är mätningar som rutinmässigt utförs i samband med en fullständig blodstatus (CBC) för att diagnostisera och följa upp anemi (blodbrist) samt andra sjukdomar som påverkar de röda blodkropparna. Indexen beskriver både storleken på cellerna och deras hemoglobininnehåll, vilket ger värdefull information om blodets syretransporterande förmåga.
I klinisk praxis beräknas dessa värden normalt automatiskt av elektroniska cellräknare. De kan dock även beräknas manuellt om du känner till provets röda blodkroppsräkning, hematokrit (packad cellvolym) och hemoglobinvärde.
Ta volymen av de packade cellerna (hematokriten) per 1000 ml blodprov och dividera med antalet röda blodkroppar i provet, uttryckt i miljoner celler per ml. Resultatet får du i fl (femtoliter), vilket visar cellernas genomsnittliga storlek.
Dividera hemoglobinnivån i provet (uttryckt i gram per 1000 ml) med antalet röda blodkroppar i provet, i miljoner celler per ml. Detta ger MCH-värdet i pg (pikogram) per cell, alltså hur mycket hemoglobin varje enskild blodkropp i genomsnitt innehåller.
Ta hemoglobinnivån i provet (i gram per 1000 ml) och dividera med volymen av de packade cellerna (hematokriten) per 1000 ml blodprov. Resultatet anges i procent och visar hur koncentrerat hemoglobinet är inom cellerna.
Avvikande indexvärden kan ge viktiga ledtrådar om orsaken till en anemi. Ett lågt MCV tyder på små röda blodkroppar (mikrocytos), vilket ofta ses vid järnbristanemi, medan ett högt MCV tyder på stora celler (makrocytos), exempelvis vid brist på vitamin B12 eller folat. Normala MCV-, MCH- och MCHC-värden tillsammans med lågt hemoglobin kan indikera normocytär anemi. Kom alltid ihåg att tolka resultaten tillsammans med patientens övriga symtom och laboratorievärden, och kontakta sjukvården för korrekt diagnos.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online