Nästan alla som har fått någon form av vård sedan april 2003 har på ett eller annat sätt berörts av HIPAA – Health Insurance Portability and Accountability Act från 1996, en amerikansk lag som reglerar patienters integritet och hanteringen av hälsouppgifter. Målet med HIPAA är att skydda patienternas privatliv, samtidigt som vårdaktörer kan dela den information som krävs för god vård och för att skydda allmänheten. Lagens bestämmelser definierar vilken information som är skyddad och hur den får delas.
Alla slags vårdpersonal omfattas av HIPAA. Lagen gäller alla vårdgivare som överför hälsouppgifter i elektronisk form, samt sjukvårdsförsäkringar och så kallade health care clearinghouses (förmedlingsorgan för hälsodata).
Vårdgivare inkluderar läkare, tandläkare, specialistsjuksköterskor, kiropraktorer och alla andra som tillhandahåller och får betalt för vårdtjänster eller vårdprodukter, liksom sjukhus, kliniker och andra institutioner som erbjuder vård. I dagens elektroniska värld är det ovanligt att hitta vårdgivare som inte använder datorer eller internet för att lagra och överföra hälsouppgifter, eller som inte faxar informationen när den väl finns i digital form.
Sjukvårdsförsäkringar omfattar försäkringsbolag inom sjukvård, tandvård, syn, receptbelagda läkemedel och livförsäkring; HMO:er och PPO:er; företagsanställda som administrerar de anställdas sjukvårdsförmåner; offentliga program som Medicare och Medicaid; samt alla som är involverade i sjukvårdsbetalningar.
Förmedlingsorgan omfattar medicinsk transkription, medicinsk fakturering och relaterade tjänster.
HIPAA anger att all information som kan identifiera en specifik patient är skyddad. Det gäller fysisk och psykisk sjukdomshistoria, aktuella eller framtida behandlingsplaner samt all betalningsrelaterad information. Allmän information där identifierbara uppgifter har tagits bort omfattas däremot inte av lagen.
Vårdgivare behöver skriftligt tillstånd för att lämna ut skyddad information till någon annan än patienten eller dennes juridiska ombud. Undantag gäller vissa rättsliga utredningar samt granskningar av efterlevnad.
Patienter måste informeras skriftligt om sina rättigheter vid det första besöket hos en ny vårdgivare. Vårdgivare ska dessutom visa upp information om patienträttigheter på platser där patienterna lätt ser den, exempelvis i behandlingsrum, väntrum och receptioner. Vid akut vård ska vårdgivaren ge patienten HIPAA-information så snart som möjligt efter att akutvården har getts.
Varje vårdgivare eller vårdverksamhet måste ha skriftliga riktlinjer som beskriver hur man efterlever HIPAA. Verksamheten ska ha utskriven HIPAA-information och formulär för utlämnande av uppgifter, en utsedd HIPAA-ansvarig, personalutbildning i efterlevnad samt säkerhetsåtgärder för patientinformation. Verksamheten ska även informera om hur man anmäler överträdelser av lagen.
Patienter har 180 dagar på sig att lämna in ett HIPAA-klagomål till sitt lokala Office for Civil Rights hos amerikanska Department of Health and Human Services; anmälningspaket finns tillgängliga på myndighetens webbplats. Anmälan ska göras skriftligen och tydligt namnge den person som du anser har brutit mot HIPAA.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online