Enligt en publikation från Office of Research vid Indiana University är sjuksköterskeyrket ett komplext yrke som ställer höga krav på sina utövare. De måste kunna teoretisera, analysera och lösa problem, samtidigt som de behärskar ett brett register av kliniska färdigheter – allt från kirurgisk handtvätt till beräkning av medicindoser och andra avancerade patientinsatser.
Sjuksköterskor hanterar denna breda palett av arbetsuppgifter mer effektivt när de tar hänsyn till sin egen lärstil, vilket i förlängningen kan leda till bättre patientvård. Individuella lärstilar kan bland annat omfatta visuell, auditiv och kinestetisk inlärning (VAK) samt så kallad höger- och vänsterhjärnsinlärning.
I en studie som Andrew Frankel genomförde för Nursing Times undersöktes sjuksköterskors dominerande lärstil. De flesta deltagarna visade sig vara visuella elever. Om undervisningen till stor del består av föreläsningar är det därför klokt att komplettera med bilder och diagram som tilltalar visuella elever. Simuleringar i klassrummet och fallstudier kring enskilda patienter är också effektiva verktyg.
Uppmuntra dessutom de visuellt lärande sjuksköterskorna att samla in tryckt material och ta detaljerade anteckningar under läsningen. Låt dem därefter organisera sina anteckningar i diagram och scheman för att befästa kunskapen.
Den minsta gruppen i Frankels studie utgjordes av de auditiva eleverna, som generellt klarar sig bra med föreläsningsbaserad undervisning. Men även deras lärande kan stärkas genom mer aktiva undervisningsformer. Testa exempelvis brainstorming, dagböcker över patientinteraktioner eller loggböcker över de färdigheter som används ute på sjukhusavdelningen.
Studenterna kan även spela in egna sammanfattningar av kursmaterialet. Genom att lyssna på inspelningarna flera gånger förstärks inlärningen ytterligare.
Enligt Frankel var den kinestetiska lärstilen den näst största i hans undersökta sjuksköterskegrupp. Dessa elever trivs bäst när de får utföra vårdens praktiska och tekniska uppgifter. Tänk därför på gruppstorleken – istället för att låta alla lyssna på en lång föreläsning kan materialet presenteras på alternativa sätt, till exempel genom parvis peer-undervisning eller smågruppsinstruktion.
Låt i dessa grupper studenterna experimentera med olika tekniker för att ta och dokumentera puls. Arbeta sedan baklänges från det konkreta till det teoretiska och pröva olika vägar för att nå föreläsningens kunskapsmål.
Studenter som främst använder höger hjärnhalva vid inlärning beskrivs ofta som kreativa. Ge dem gott om utrymme för utforskande och möjlighet att skapa egna, unika kopplingar mellan begrepp. Ett exempel är att anordna ett symposium där sjuksköterskestudenter diskuterar problem de stött på i mötet med specifika patienter.
Se till att diskussionerna får tillräckligt med tid, så att de högerhjärnsdominanta studenterna hinner arbeta igenom problemen ordentligt. Deras lösningar blir ofta mycket originella och oväntade.
Studenter som är konkreta, logiska och analytiska sägs i stället använda vänster hjärnhalva när de lär. De uppskattar ofta den tekniska precision som ingår i sjuksköterskeyrket. Låt dem gärna leda mindre grupper av studenter i övning av dessa färdigheter – till exempel genom att tillsammans räkna ut rätt medicindos till fiktiva patienter.
Att hjälpa studenter att arbeta utifrån sina lärstilar, oavsett om det gäller undervisning på plats eller självstudier, är en vinst för alla parter. Studenterna når en högre kompetensnivå i sitt lärande, och i slutänden får patienterna en bättre och tryggare vård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online