En allmänkirurg är en kirurg som främst opererar inom kroppens bålregion. Arbetsområdet omfattar organ som mage, matstrupe, tunn- och tjocktarm, lever, gallblåsa, gallvägar, bukspottkörtel samt sköldkörtel. Utöver att utföra själva operationerna ansvarar allmänkirurgen även för patientens vård på sjukhuset efter ingreppet.
Här är en översikt över de vanligaste kirurgiska ingrepp som allmänkirurger utför.
Ett bråck uppstår när vävnad onormalt tränger ut genom en muskel eller en hinna. Bråck klassificeras som ljumskbråck, navelbråck, ärrbråck och hiatusbråck. Bråckoperationer räknas till de vanligaste ingreppen inom allmänkirurgin.
Tiden som krävs för att reparera ett bråck varierar beroende på bråckets storlek och vilka vävnader som är involverade. Ett relativt okomplicerat navelbråck tar vanligtvis cirka en timme att operera, medan reparation av ett ärrbråck kan ta flera timmar.
Cancer, blockeringar och inflammatoriska sjukdomar – exempelvis Crohns sjukdom, kolit och divertikulit – kan störa funktionen i mage, tunntarm och tjocktarm. En stor del av allmänkirurgens arbete består av att operera bort delar av dessa organ på grund av sådana sjukdomar. Ibland kan hela organet behöva tas bort.
Utöver att kirurgiskt avlägsna sjuk vävnad måste allmänkirurgen även återkoppla matsmältningssystemets olika delar för att uppnå så normal funktion som möjligt. Detta kräver gedigna kunskaper i anatomi och fysiologi.
Pankreascancer, cystor och inflammation i bukspottkörteln (pankreatit) orsakar ofta funktionsstörningar och kräver i många fall operation. Ingrepp på bukspottkörteln hör till de mest komplexa inom allmänkirurgin.
Ett exempel är den så kallade Whipple-operationen, som används vid pankreascancer. Där avlägsnar kirurgen delar av bukspottkörteln, tunntarmen, gallgångarna och ibland även magsäcken. För att återskapa matsmältningssystemet fogas sedan de kvarvarande delarna av magsäcken, tunntarmen och bukspottkörteln samman igen. Under läkningsperioden får patienten näring via en sond i tunntarmen och behöver vårdas på sjukhus i minst två veckor.
Allmänkirurger utför en rad olika ingrepp som rör hud och mjukdelar. De opererar bland annat bort bröstcancer, sarkom, melanom, lipom (fettumörer) och cystor. De öppnar och tömmer även varbölder (abscesser), som kan variera i storlek från två till över tio centimeter.
Allmänkirurgin har utvecklats till att omfatta en modern, minimalinvasiv metod utöver de traditionella öppna ingreppen. Vid minimalinvasiv kirurgi – ofta kallad laparoskopisk eller titthålskirurgi – används flera små snitt istället för ett stort. Kirurgiska instrument och små kameror förs in genom snitten, vilket ger kirurgen möjlighet att se kroppens inre strukturer på en skärm och genomföra operationen utan att göra ett stort öppet snitt.
Jämfört med öppen kirurgi innebär de mindre snitten ofta kortare sjukhusvistelse, mindre smärta och snabbare återhämtning för patienten.
Allmänkirurger måste genomföra medicinska studier samt en femårig specialistutbildning i allmän kirurgi och därefter godkännas vid en legitimerande examination. Därefter finns möjlighet att subspecialisera sig inom flera områden, exempelvis bröstkirurgi, traumatologi, kolorektal kirurgi, transplantationskirurgi, kärlkirurgi och endokrin kirurgi. För att bli subspecialist krävs ytterligare utbildning samt godkänt examination inom det valda området.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online