Flera stora faktorer ligger bakom kostnaderna för sjukvården. Enligt National Health Statistics Group stod läkar- och kliniska tjänster tillsammans med sluten vård för över 50 procent av USA:s samlade vårdutgifter år 2008 – hela 2,3 biljoner dollar. En åldrande befolkning, konsumenternas efterfrågan på toppmodern teknik och den ökade förekomsten av kroniska sjukdomar är några av de frågor som i hög grad påverkar sjukvårdens kostnader.
Nya instrument och tekniker möjliggör bättre diagnostisk utvärdering, men de är också kostsamma. Sjukhus och kliniker som vill investera i ny teknik måste budgetera för utrustningen och vidarebefordrar i slutänden kostnaderna till patienterna. Konsumenternas efterfrågan på ny teknik innebär dessutom att sjukhus och kliniker behöver köpa in modern utrustning för att kunna konkurrera och erbjuda nya tjänster. Läkare, sjuksköterskor och tekniker måste också utbildas i de nya instrumenten, vilket ytterligare driver upp kostnaderna.
Höga kostnader är förknippade med utvecklingen av receptbelagda läkemedel. Forskning, kliniska prövningar och godkännandeprocesser kräver enorma investeringar. När läkemedelsföretagen lanserar sina preparat mot läkare och konsumenter vill de återfå dessa kostnader, något som speglas i priserna på läkemedlen.
Amerikanerna lever längre och drabbas i större utsträckning av kroniska sjukdomar. Många av dessa tillstånd kräver långvarig vård, exempelvis förlängda sjukhusvistelser och vård på äldreboenden. Sjukdomar som diabetes, benskörhet (osteoporos) och hjärtsjukdom bidrar till kostsamma behandlingar och står för över 75 procent av landets samlade vårdutgifter.
Babyboomergenerationen har nått pensionsåldern och bidrar kraftigt till den åldrande befolkningen. År 2011 började en stor del av befolkningen kvalificera sig för Medicare, och vårdkostnaderna förväntas därför alltmer flyttas från privat till offentlig finansiering.
Både Hospital Insurance Trust Fund (HI) och Supplementary Medical Insurance Trust Fund (SMI) fick minskande tillgångar under 2008, enligt det federala Centers for Medicare & Medicaid Services (CMS). HI-fonden betalar för sluten vård och relaterad vård, medan SMI-fonden täcker läkartjänster, öppenvård och läkemedelsförmåner.
CMS prognostiserar att Medicare-kostnaderna kommer att stiga kraftigt mellan 2010 och 2030 på grund av det stora antalet personer som tar del av förmånerna.
Enligt Harvard-ekonomen Amitabh Chandra går uppskattningsvis 3 procent, eller 60 miljarder dollar, av den amerikanska sjukvårdens totala kostnader varje år åt till rättsliga processer kopplade till vårdfel. Detta inkluderar domslut och förlikningar. Dessa ersättningar finansieras genom de ansvarsförsäkringar som läkarna betalar. Stämningar leder till högre försäkringspremier, och kostnaderna vidarebefordras indirekt till konsumenterna i form av höjda avgifter för vården.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online