Utbudet och prissättningen av hälsovårdstjänster har flera särskilda egenskaper som skiljer dem från de flesta andra ekonomiska varor. Även om vissa av dessa egenskaper gynnar konsumenter med sjukförsäkring samt tillverkare av läkemedel och medicinsk utrustning, är de långt ifrån fördelaktiga för alla parter – exempelvis staten och personer utan försäkring.
Riskspridning är en av hälsovårdsbranschens mest utmärkande egenskaper. Principen innebär att försäkringsbolag är villiga att täcka alla personer inom en sjukvårdsförsäkring, i tron att de med låg risk kommer att subventionera de med hög risk. I praktiken betalar alltså friska yngre människor mer in i sin försäkring för att täcka kostnaderna för de sjuka, som betalar mindre för vården än vad de faktiskt nyttjar.
Riskspridning är särskilt fördelaktigt för stora företag med många anställda. Ett mindre företag kan dock hamna i underläge om exempelvis två av fem anställda har en redan befintlig sjukdom. Försäkringsbolagen kan då ta ut ett mycket högt pris för gruppen, eftersom för få personer delar på risken för de sjuka anställda.
Priset på hälsovårdstjänster för konsumenter baseras på två faktorer: Har konsumenten en försäkring baseras kostnaden på det pris som förhandlats fram mellan sjukhuset och försäkringsbolaget. Saknas försäkring baseras kostnaden i stället på det pris som sjukhuset självt bestämmer.
Arthur Garson och Carolyn Engelhard, författare till boken Health Care Half-Truths, förklarar att enskilda personer har betydligt sämre förhandlingsposition än försäkringsbolag när det gäller att förhandla om kostnaden för hälsovårdstjänster. Konsekvensen blir att försäkringslösa konsumenter antingen betalar betydligt mer för dessa tjänster eller helt avstår från att söka vård.
Kostnaden för förhandlade varor och tjänster beror bland annat på patent och hur länge produkten funnits på marknaden. Introduceras exempelvis ett nytt receptbelagt läkemedel med patentskydd blir dess kostnad exponentiellt högre än vad den blir om 20 år, när patentet löpt ut. Priset påverkas även av de grundläggande reglerna för utbud och efterfrågan: en vanlig, rutinmässig hälsokontroll som varje läkare kan utföra är betydligt billigare än en hjärnkirurgi som endast få kirurger behärskar.
En tredje avgörande faktor är vem som betalar räkningen. Vet en tillverkare att produktens försäljning täcks av Medicare – det amerikanska statliga sjukvårdssystemet för äldre – kan företaget ta ut ett högre pris, i vetskap om att kunden kan överlåta hela kostnaden till staten. Roger LeRoy Miller, författare till Economics Today: The Micro View, beskriver denna överanvändning av tjänster, som uppstår när staten står för betalningen via Medicare, som en av de viktigaste orsakerna till de höga kostnaderna inom amerikansk hälsovård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online