Under det senaste seklet har sjukvården gjort enorma framsteg, men trots detta kvarstår betydande kvalitetsproblem inom omvårdnaden. De människor som är beroende av god omvårdnad är ofta sårbara och rädda, vilket gör det extra viktigt att kontinuerligt förbättra både vårdprocesser och riktlinjer för att kunna erbjuda patienterna bästa möjliga vård.
Sjukvårdsinrättningar är ökända för att vara underbemannade. Ofta måste en enda sjuksköterska ansvara för medicinering och sårvård hos nästan 20 patienter samtidigt, allt efter ett strikt tidsschema. Läkemedel ska ges vid samma tidpunkt varje dag och patienterna behöver gott om tid för vila, vilket gör det svårt att fullfölja alla vårduppgifter även en bra dag – och nästintill omöjligt under en hektisk kvällspass.
Pressen som underbemanningen lägger på sjuksköterskan kan leda till farliga läkemedelsfel, frustration bland personalen och oro hos patienterna. Undersköterskor arbetar ofta i samma underbemannade miljö, vilket gör att viktiga dagliga hygienvårdsinsatser och instruktioner i vårdplanen försummas på grund av tidsbrist och alltför stor patientbelastning. Detta leder i sin tur till fler fall av trycksår och patientolyckor. När medarbetare är borta på grund av sjukfrånvaro blir problemet ännu tydligare, eftersom den kvarvarande personalen kan behöva skynda på vården för att hinna med både sina egna och kollegans arbetsuppgifter.
Slutsats: Kvaliteten på patientvården kan förbättras avsevärt helt enkelt genom att öka antalet sjuksköterskor och annan vårdpersonal i tjänst.
Allmänna försiktighetsåtgärder, eller basala hygienrutiner, finns till för att förhindra spridning av svårbehandlade och mycket smittsamma sjukdomar, virus och bakterier. Enligt dessa riktlinjer är handtvätt den mest effektiva metoden för att förebygga smittspridning.
Trots detta visar en studie från National Quality Forum att efterlevnaden av handhygien på sjukhus generellt ligger under 50 procent, vilket kraftigt ökar risken för smitta mellan patienter via läkare och vårdpersonal. Om dessutom andra delar av försiktighetsåtgärderna ignoreras eller inte tillhandahålls – exempelvis skyddskappor och ansiktsmasker – ökar risken för smittspridning ytterligare, både via kontaminerade kläder och luftburna infektioner som kan inkuberas hos personalen.
För att säkerställa en god vårdkvalitet måste basala hygienrutiner ständigt betonas och konsekvent följas av hela personalstyrkan.
Låga löner och deltidsanställningar bidrar till hög personalomsättning, särskilt bland undersköterskor och vårdbiträden. Denna omsättning leder ofta till att ovana medarbetare möter patienterna, vilket är särskilt problematiskt inom långtidsvården. Där är det avgörande att boende känner trygghet med återkommande vårdgivare och att personalen har god kännedom om varje enskild persons specifika behov.
Frekventa personalförändringar kan leda till oro och depression hos boende, vilket negativt påverkar deras fysiska och psykiska hälsa. Bättre löner, heltidstjänster och värdefulla personalförmåner är nödvändiga för att göra yrket attraktivt på lång sikt. Regelbundna löneökningar motiverar medarbetarna och ger dem en känsla av att vara uppskattade och behövda – vilket i förlängningen minskar personalomsättningen och höjer den övergripande vårdkvaliteten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online