
Kaliforniens Natural Death Act (lagen om naturlig död) säkerställer att personer som dör av obotliga sjukdomar inte kan tvingas acceptera ingrepp som enbart förlänger dödsprocessen. Lagen, som blev ett resultat av medicinska framsteg som gör det möjligt att hålla patienter med kroniska och irreversibla tillstånd vid liv, ses som en utvidgning av en persons grundläggande rätt att behålla kontrollen över sin egen kropp.
Kalifornien var den första delstaten i USA som antog en lag om naturlig död. När lagen trädde i kraft 1976 fanns det redan rättsfall i New Jersey och Missouri som fastställt samma principer. En ny era hade inletts – en era där medicin och teknik på många sätt kunnat besegra naturen, och därför behövde individens grundläggande, till synes medfödda rätt att styra över sitt eget öde skyddas genom lagstiftning.
Lagens huvudsakliga syfte var att återge patienten kontrollen över sin egen behandling. Lagen krävde att läkare diskuterade planerad behandling med patienten, inklusive dess risker och fördelar. Detta gav patienten möjlighet att fatta ett välinformerat beslut om livsförlängande behandlingar – behandlingar som i vissa fall bara skulle tillföra ytterligare dagar av sängliggande lidande för en patient i livets slutskede eller en patient som permanent befinner sig i medvetslöshet. Genom ett så kallat levande testamente (living will) kunde en person dokumentera dessa önskemål i förväg.
Kalifornien reviderade lagen år 2000 när Health Care Decisions Law antogs, vilken ersatte Natural Death Act. Den nya lagen lägger större vikt vid så kallade Advance Health Care Directives – skriftliga direktiv för vården – vars syfte är att låta en patient tydliggöra sina önskemål i förväg, även om hen vid tidpunkten för behandlingen inte längre är kapabel att fatta egna beslut.
Kaliforniens medicinska förening, CMA (California Medical Association), rekommenderar att alla upprättar en Advance Health Care Directive. Dokumentet låter dig fastställa dina vårdönskemål i förväg genom att fylla i formulär ur ett paket som erbjuds av CMA. Din läkare är därefter juridiskt skyldig att följa dina anvisningar.
Det finns en viktig skillnad mellan de två dokumenttyperna: medan ett levande testamente endast låter dig tacka nej till behandling som förlänger livet vid en obotlig sjukdom, ger en Advance Health Care Directive dig möjlighet att acceptera eller avböja olika former av medicinsk behandling i många olika situationer. Alternativt kan du utse en ombudsperson som får fattar vårdbeslut i ditt ställe om du själv inte längre kan göra det.
Möjligheten att acceptera eller avböja livsförlängande vård leder oundvikligen till frågan om en läkare ska få hjälpa en patient att avsluta sitt liv. Assisterat självmord har länge varit en kontroversiell fråga bland vårdpersonal, allmänheten och politiker – både i Kalifornien och på federal nivå i USA.
Ett land som ofta nämns i sammanhanget är Nederländerna, som tillåter aktiv dödshjälp under vissa förutsättningar – en policy som större delen av världen fortfarande betraktar med skepsis. I Kalifornien antogs dock 2015 lagen End of Life Option Act, som ger vissa terminalt sjuka patienter rätten att begära hjälpmedel för att avsluta sitt liv, vilket visar hur debatten fortsätter att utvecklas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online