Surrogatendpoints, även kallade surrogatmarkörer, fungerar som substitut när man vill bedöma en patients övergripande hälsotillstånd i medicinska studier. Medan kliniska endpoints ger exakt information om den allmänna hälsan och behandlingens effekt, kan surrogatendpoints agera som ersättare och ge värdefull information som korrelerar med möjliga sjukdomar och komplikationer. Tack vare surrogatendpoints kan behandlingsalternativ planeras redan innan allvarligare symtom utvecklas.
Tidskriften "Bandolier", en oberoende publikation skriven av professorer vid Oxfords universitet, definierar en surrogatendpoint som "utfallsmått som inte har någon direkt praktisk betydelse, men som antas spegla utfall som är viktiga". Med andra ord är surrogatendpoints inte det som mäts direkt, utan andra faktorer som kan korrelera med en klinisk endpoint – det direkta fokuset för en medicinsk studie. Surrogatendpoints är vanligtvis mindre livshotande än kliniska endpoints.
En klinisk endpoint är en markör som kan mätas direkt och kopplas till en viss behandling. British Medical Journal ger exemplet femårsöverlevnad: om en patient överlever i fem år kan hon sägas ha nått studiens "kliniska endpoint". För studiens syfte innebär det att hon då slipper fortsatt granskning eller förändringar i behandlingen.
Ett av de vanligaste exemplen på surrogatendpoints är blodtryck. Även om blodtrycket i sig inte är avgörande används det ofta som en indikator på försämrad hjärthälsa och ökad risk för hjärtinfarkt. I detta scenario är hjärtinfarkten den kliniska endpointen, medan blodtrycket – som signalerar en ökad sannolikhet för den kliniska händelsen – utgör surrogatindikatorn.
Surrogatendpoints används ofta för att snabbt dokumentera nyttan av en behandling. De används också för att identifiera potentiella hälsorisker hos enskilda individer. Dessutom kan surrogatendpoints i kliniska prövningar där de kliniska endpoints är svåra att mäta – på grund av oprecisa testmetoder eller studiens långa tidshorisont (många studier pågår i flera år) – leverera tidig data som kan vägleda framtida forskning.
Vissa ifrågasätter nyttan av studier baserade på surrogatendpoints, eftersom förekomsten av en surrogatendpoint antyder men inte garanterar ett förväntat kliniskt utfall. Detta har väckt frågor kring ett flertal läkemedel, särskilt gällande kolesterolsänkning och dess verkliga nytta för hjärthälsan. Förespråkare för surrogatendpoint-studier pekar å sin sida på den krävande längden hos studier med kliniska endpoints samt möjligheten att inkludera större deltagargrupper, vilket gör dem värdefulla vid utvärdering av nya läkemedels effektivitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online