CAP står för College of American Pathologists – en organisation som arbetar för att patologer och laboratorier ska upprätthålla höga standarder när det gäller kvalitet och noggrannhet. För att uppnå detta dokumenterar och ackrediterar CAP laboratorier som uppfyller fastställda krav på kvalitet och prestanda. Laboratorier som utför blodgasanalyser får en CAP-checklista varannan år som stöd i deras kvalitetsarbete. Checklisten måste fyllas i för att laboratoriet ska behålla sin CAP-ackreditering mellan inspektionerna. Frågorna i blodgaschecklistan täcker en rad olika områden.
Arteriella blodgasprover kan vara instabila, vilket innebär att laboratorietekniker måste analysera dem så snart som möjligt efter provtagningen. Denna tidspress kan ibland leda till slarviga arbetsrutiner – den vanligaste är att man väntar med att märka upp proverna. Många tekniker ställer istället upp proverna i en rad för att hålla ordning på dem, i stället för att ta sig tid att märka dem korrekt. Detta är en farlig och oacceptabel praktik.
Två frågor i CAP:s blodgaschecklista rör märkningen. Laboratoriet måste kunna visa att varje prov är märkt så att patienten kan identifieras och förväxlingar undviks. Laboratoriet måste dessutom beskriva sina rutiner för märkning och dokumentation.
Kvalitetskontroll är ytterligare ett viktigt område som täcks av CAP:s blodgaschecklista. CAP kräver att laboratorier genomför en kvalitetskontroll av pH, pCO2 och pO2 var åttonde timme. För beräknade värden, ko-oximetrianalyter och mätta analyter – exempelvis natrium, kalium eller glukos – krävs två kvalitetskontroller per dag. Checklistan innehåller frågor som ska bekräfta att laboratoriepersonalen utför dessa kontroller på rätt sätt.
Korrekt kalibrerade instrument och reagenser är avgörande för att kunna utföra träffsäkra blodgastester. Därför innehåller checklistan frågor som verifierar att instrumenten kalibreras minst var sjätte månad, eller enligt tillverkarens rekommenderade schema. Den kontrollerar även att laboratoriet kalibrerar instrumenten efter större underhålls- eller serviceåtgärder, efter fullständigt utbyte av reagenser samt när typen av reagenser i instrumentet byts ut.
För att bibehålla kvalitet och noggrannhet bör laboratoriechefen regelbundet granska och godkänna arbetsrutinerna. Granskningsprocessen ska även dokumenteras, så att det finns register som visar att granskningar utförs kontinuerligt. Även detta krav hanteras i CAP:s blodgaschecklista.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online