Du kan bli legitimerad sjuksköterska genom att läsa en tvåårig yrkesexamen vid ett college eller genom att genomgå en tre–fem år lång praktisk utbildning vid ett sjukhus i kombination med vissa högskolestudier. Sjuksköterskornas fackliga och professionella organisationer rekommenderar dock att blivande sjuksköterskor läser en fyraårig kandidatexamen i omvårdnadsvetenskap.
Även om kortare utbildningsvägar skulle kunna lindra den akuta sjuksköterskebristen visar forskningen att både patientsäkerheten och återhämtningsgraden är högre på sjukhus där majoriteten av sjuksköterskorna har en fyraårig examen. Här går vi igenom varför utbildningsnivån spelar så stor roll för vårdens kvalitet.
Det fyraåriga kandidatprogrammet i omvårdnad omfattar allt innehåll som ingår i de kortare utbildningsvägarna, men ger dessutom en fördjupad studie av naturvetenskap och samhällsvetenskap, omvårdnadsforskning, ledarskap och verksamhetsstyrning, samhälls- och folkhälsoarbete samt humaniora. Det förklarar sjuksköterskan Kimberly Johnson i en artikel i Peoria Magazine från december 2009.
Den bredare akademiska grunden hjälper sjuksköterskor att förstå de sociala, politiska och ekonomiska faktorer som påverkar både enskilda patienter och hälso- och sjukvården i stort – något som blir allt viktigare i en komplex vårdmiljö.
En uppmärksammad studie publicerad i JAMA den 24 september 2003 undersökte dödligheten bland opererade patienter vid 168 sjukhus i delstaten Pennsylvania. Resultatet var slående: på sjukhus där 60 procent av sjuksköterskorna hade minst en kandidatexamen var dödligheten och risken för misslyckad räddning – det vill säga att man inte upptäcker tecken på att en patients tillstånd försämras – 19 procent lägre jämfört med sjukhus där endast 20 procent av personalen hade denna utbildningsnivå.
Även studier inom psykiatrisk vård pekar i samma riktning. En forskningsartikel i tidskriften Psychiatric Services från december 2008 visade att kirurgiska patienter med psykiatriska diagnoser fick bättre återhämtning och kortare vårdtider när sjukhuset hade tillräcklig bemanning med högt utbildade sjuksköterskor.
För att minska medicinska fel uppmanar International Journal of Medical Informatics läkare och sjuksköterskor att i större utsträckning använda digitala hjälpmedel och annan teknik för att övervaka patientdata och behandlingar. Välutbildade sjuksköterskor som fått en gedigen teoretisk grund innan de möter sina första patienter tenderar att lättare anamma nya digitala verktyg än kollegor med kortare utbildning, som ofta får lära sig grunderna direkt i arbetslivet.
Eftersom sjuksköterskor är en bristvara måste många vårda fler patienter per skift än vad som tidigare var normen. Den stress som detta medför, i kombination med alltmer avancerade behandlingsmetoder och teknisk utrustning, ställer höga krav på personalens kompetens och utbildning.
Högutbildade sjuksköterskor är också bättre rustade att handleda och stödja internationella kollegor som kan ha språkliga eller kulturella hinder och därför behöver extra vägledning för att klara den snabba tempot på exempelvis amerikanska sjukhus.
Den växande läkarbristen ökar efterfrågan på så kallade nurse practitioners – specialistsjuksköterskor med master- eller doktorsexamen inom medicinska specialiteter. I samråd med läkare kan de undersöka, diagnostisera och skriva ut recept till patienter.
Sjukvårdsreformen från mars 2010, som utökade försäkringstäckningen till cirka 35 miljoner fler människor i USA, förväntas förstärka denna utveckling ytterligare. Ju högre utbildade sjuksköterskorna är, desto mer rutinvård och förebyggande hälsovård kan de erbjuda – vilket i slutänden leder till bättre resultat för patienterna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online