Har du någon gång under ett läkarbesök eller en sjukhusvistelse undrat vad som egentligen händer med alla dina medicinska uppgifter – om de hamnar i något stort arkivförråd eller kanske till och med i en soptunna bakom byggnaden? Som patient kan du andas ut: din medicinska information skyddas av federal lagstiftning och i många fall även av delstatliga lagar.
HIPAA är en federal lag som bland annat ställer krav på att läkare skyddar integriteten och säkerheten kring patienters personidentifierbara journaler. Enligt American Medical Association innebär HIPAA:s säkerhetsstandarder att läkare måste lagra patienters elektroniska hälsodata med hjälp av rutiner och tekniska lösningar som garanterar informationens konfidentialitet och integritet.
Lagen kräver att vårdgivare har administrativa, fysiska och tekniska skyddsåtgärder på plats för att skydda patientuppgifter. Även om HIPAA inte föreskriver exakt vilken lagringsteknik som ska användas, är kravet på att personuppgifter ska säkras helt entydigt.
American Recovery and Reinvestment Act (ARRA) ändrade och utökade flera av HIPAA:s bestämmelser. En av ändringarna införde en regel som trädde i kraft den 23 september 2009 och som kräver att alla vårdgivare informerar patienter om ett säkerhetsintrång gör att deras uppgifter riskerar att visas eller nås av obehöriga personer.
Lagen förbjuder dessutom obehörig försäljning av medicinsk information och kräver att berörda organisationer för register över vilken personal som har tillgång till journaler. Organisationerna måste även upprätta riktlinjer som begränsar åtkomsten till känslig information samt använda datakryptering för att ytterligare säkerställa att journalerna hålls privata.
All patientinformation som rör narkotikamissbruk, kemiskt beroende och därmed kopplad behandling skyddas av paragraf 543 i Public Health Service Act, även kallad Substance Abuse Confidentiality Requirements. Enligt Electronic Privacy Information Center går denna lag och dess tillämpningsföreskrifter före både HIPAA och all delstatlig lagstiftning om medicinska journaler.
För att information om missbruk eller beroendetillstånd får lämnas ut krävs att patienten godkänner detta skriftligt.
Många amerikanska delstater har egna lagar som reglerar olika aspekter av konfidentialiteten kring medicinsk information, bland annat hur journaler lagras och vem som får ta del av dem. Enligt Electronic Privacy Information Center har vissa delstater dessutom antagit särskilda lagar om sekretessen kring journaler för personer med vissa diagnoser, exempelvis hiv/aids.
Som huvudregel går federala lagar före delstatliga, såvida inte delstatens regelverk är striktare än det federala. Berörda vårdorganisationer ska dock, närhelst det är möjligt, efterleva både delstatliga och federala sekretesslagar samtidigt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online