RfD är en förkortning som används inom medicin och toxikologi och står för "reference dose" (referensdos). Begreppet beskriver hur mycket av ett kemiskt ämne som krävs för att skada en person. Mer specifikt anger referensdosen den högsta mängd av ämnet som en människa kan exponeras för utan att några negativa hälsoeffekter förväntas uppstå.
Eftersom de tester som ligger till grund för RfD utförs på djur i stället för på människor är referensdoser alltid vetenskapliga uppskattningar. Resultatet uttrycks vanligtvis i milligram per kilogram kroppsvikt och dygn.
Börja med att ta reda på ämnets "no observable effect level" (NOEL), alltså nivån utan observerbar effekt. Detta värde uttrycker den maximala mängd kemikalie som ett testdjur kan utsättas för innan några effekter över huvud taget noteras. NOEL anges oftast i milligram per dag.
Dela därefter NOEL-värdet med 10. Har du exempelvis funnit att ämnets NOEL är 0,5 milligram per day, dividerar du 0,5 med 10, vilket ger 0,05 milligram per dag.
Den här beräkningen syftar till att korrigera experimentets resultat så att de tar hänsyn till skillnaden mellan hur djurets kropp reagerade på ämnet och hur en människokropp skulle reagera. Faktorn kallas ofta osäkerhetsfaktor för interspecifik variation, alltså skillnader mellan arter.
Ta kvoten från föregående steg och dela den med 10 ytterligare en gång. Med vårt exempel innebär det att 0,05 delas med 10, vilket ger 0,005.
Detta andra steg justerar resultaten med hänsyn till skillnaden mellan hur en människa kan reagera på ämnet jämfört med en annan, känsligare individ – den så kallade osäkerhetsfaktorn för intraspecifik variation.
Det slutgiltiga värdet är ämnets RfD. Genom att kombinera båda faktorerna får man en total osäkerhetsfaktor på 100, vilket ger en extra säkerhetsmarginal när resultaten från djurstudier ska översättas till människor.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online