
Basic Life Support (BLS) och HLR (hjärt-lungräddning) är två viktiga delar av den akuta vården. Båda spelar en avgörande roll för att rädda människoliv i nödsituationer, men de skiljer sig åt på flera viktiga sätt. Här går vi igenom skillnaderna, hur de används och vem som kan utföra dem.
HLR är en akut åtgärd som används för att återupprätta hjärtats och lungornas funktion när dessa har upphört. Basic Life Support är ett bredare begrepp och definieras som alla akuta åtgärder som syftar till att upprätthålla livet. Det omfattar en rad olika tekniker, bland annat HLR, första hjälpen och behandling med elchock via defibrillator.
HLR syftar till att tillföra syre och blod till kroppens vitala organ tills hjärt- och lungaktiviteten kan återställas. Basic Life Support pågår både under och efter HLR som en kontinuerlig insats för att rädda den skadade personens liv.
Grunden för Basic Life Support är den så kallade ABC-regeln:
HLR utförs när patienten varken andas eller har puls. Basic Life Support kan däremot utföras i många olika situationer – till exempel blödningskontroll, som kan ges även när patienten är vid medvetande.
Både Basic Life Support och HLR har samma övergripande mål: att upprätthålla livet hos en skadad eller akut sjuk person tills mer avancerad vård kan tas emot, det vill säga tills avancerad livräddning (ALS) anländer eller patienten når ett sjukhus. Snabb och korrekt insats kan vara avgörande för överlevnad och återhämtning.
Allmänheten kan gå kurser som ger certifiering inom flera delar av Basic Life Support, exempelvis första hjälpen, HLR och användning av hjärtstartare (AED). De vanligaste yrkesutövarna av Basic Life Support är ambulanssjukvårdare på grundnivå (EMT-B), som utgör första länken i den prehospitala vården.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online