Vad betyder hertz inom ultraljud? En enkel förklaring

Ultraljud kan avslöja viktig information om den inre sammansättningen hos både levande och livlösa material. Tekniken används inom många olika områden, men är troligen allra mest känd för sin roll inom medicinen.

Historia

Pierre och Marie Curie upptäckte piezoelektriciteten – ett fysikaliskt fenomen som lade grunden för ultrasonografin. Trots detta dröjde det ända till 1950-talet innan ultraljud började användas för diagnos och behandling av patienter.

Ultraljudets natur

Ultraljud är en form av icke-joniserande strålning som använder sig av ohörbara ljudvågor med hög frekvens för att skapa en bild av den vävnad eller det organ som undersöks. En stor fördel är att metoden är både billigare och snabbare än magnetkameraundersökning (MRI), samtidigt som den inte utsätter patienten för joniserande strålning.

Vad är frekvens?

Hertz är den allmänna måttenheten för frekvens. Inom ultraljudstekniken anger hertz antalet fullständiga ljudvågs cykler per tidsenhet. En cykel per sekund motsvarar en hertz (Hz). Tusen hertz utgör en kilohertz (kHz) och en miljon hertz motsvarar en megahertz (MHz).

Frekvenser vid ultraljud

Ultraljud definieras som ljudvågor med en frekvens över 20 000 hertz (20 kHz) – alltså över det intervall som det mänskliga örat kan uppfatta. Vid medicinska undersökningar ligger frekvensen typiskt mellan 2 och 15 MHz.

Bandbredd

Transducern är den del av utrustningen som omvandlar energi till en puls eller ett eko för att skapa bilden. Intervallet av frekvenser som transducern arbetar med kallas bandbredd. Ultraljudsutrustning med bred bandbreddsteknologi kan därför arbeta med flera olika driftsfrekvenser, vilket ger större flexibilitet vid olika typer av undersökningar.

Att tänka på

Val av frekvens innebär alltid en kompromiss. Högre frekvenser ger en bättre bildupplösning och mer detaljerade bilder, men tränger inte lika djupt in i kroppen. Lågfrekvent ultraljud har däremot ett större penetrationsdjup men sämre upplösning. Därför väljer vårdpersonal frekvens utifrån vilket organ eller vilken vävnad som ska undersökas – ytligt liggande strukturer som sköldkörteln undersöks med högre frekvenser, medan djupt liggande organ kräver lägre frekvenser.