Bensokain är ett lokalbedövningsmedel som använts som smärtstillande medel för utvärtes bruk sedan slutet av 1800-talet. Ursprungligen utvecklades det som ett fristående bedövningsmedel, men idag är bensokain den aktiva ingrediensen i flera receptfria salvor mot smärta – särskilt för lindring av besvär i munnen, exempelvis i produkten Orajel.
Dr. Eduard Ritsert föddes 1859 i Darmstadt i Tyskland och utbildade sig till apotekare innan han gav sig ut på en rad studieresor. Under sina resor arbetade och studerade han tillsammans med olika apotekare och läkare, vilket breddade hans kunskaper inom farmaceutiska metoder. Dr. Ritsert sökte ständigt lösningar på olika problem genom egna laboratorieexperiment och patenterade en lång rad produkter. Detta problemlösande arbete ledde honom till slut till upptäckten av bensokain.
År 1884 påbörjade Dr. Ritsert sin sökan efter ett lättillverkat alternativ till kokain, som då var det vanligaste bedövningsmedlet. År 1890 insåg han potentialen i den etylester av p-aminobensosyra som skulle komma att bli det giftfria lokalbedövningsmedlet bensokain.
År 1903 grundade Dr. Ritsert ett eget företag i Frankfurt am Main i Tyskland, uppkallat efter honom själv, för att producera bensokain som bedövningsmedel. Sedan bildandet av Dr. Ritsert Pharma har familjen Ritsert behållit kontrollen över företaget. Sonen Hans anslöt år 1928, och därefter har generation efter generation av familjen lett verksamheten – ända fram till dagens verkställande direktör, Dr. Stefan Ritsert.
Bensokain verkar genom att skapa en kemisk barriär som hindrar natrium från att ansamlas i nervändarna när de stimuleras av smärta. När natrium byggs upp uppstår även elektriska signaler i nervändarna, vilka till slut överförs till hjärnan – som tolkar signalerna som smärta. Genom att blockera denna process dämpas eller elimineras smärtupplevelsen lokalt.
Trots att bensokain är lättillgängligt kan det orsaka biverkningar. Hos de flesta är dessa milda, exempelvis ökad svettning, dåsighet, huvudvärk och klåda. Allvarligare biverkningar inkluderar krampanfall samt metemoglobinemi – en ovanlig men allvarlig reaktion kopplad till bensokainets kemiska struktur.
Metemoglobinemi är en blodsjukdom som påverkar kroppens hemoglobin. När halterna av metemoglobin i blodet blir för höga får kroppen svårt att transportera syre ut till vävnaderna. På grund av denna risk har bland annat den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA varnat för användning av bensokain i tandningsgeléer till små barn under två års ålder.
Ett relativt nytt användningsområde för bensokain är kondomer som fördröjer prematur ejakulation. Tillverkare som Durex och Trojan erbjuder kondomer med en liten mängd bensokain, som verkar känseldämpande. När kondomen appliceras minskar känsligheten inom två minuter, vilket gör att samlaget kan pågå längre.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online