Förkortningar används ofta i medicinska journaler för att spara tid och utrymme när sjukvårdsinformation skrivs in i en patients journal, akt eller på recept. Många sjukdomstillstånd och läkemedel har långa och komplicerade namn som skulle ta betydligt längre tid att skriva ut i sin helhet om inte förkortningar användes. De flesta medicinska förkortningar är dessutom välkända och förstås av läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal världen över.
Användningen av förkortningar i patientdokumentation, till exempel i en sjukhusjournal, gör oftast vårdpersonalens arbete effektivare. Vårdenheter, som sjukhus, kan även ha egna specifika listor med förkortningar som inte används någon annanstans. De flesta förkortningar motsvarar godkända medicinska termer inom en viss verksamhet. Det innebär att en vårdprofessionell i grunden bara behöver bekanta sig med en uppsättning förkortningar och därefter lära sig de lokala varianter som kan förekomma på olika arbetsplatser.
Felaktiga tolkningar av förkortningar för vissa medicinska termer, tillstånd och läkemedel kan leda till olika typer av vårdskador. Sådana fel orsakas oftast av oläslig handstil och missförstånd kring vissa förkortningar i samband med behandling eller utskrivning av recept. Därför har vårdorganisationer, exempelvis Joint Commission on Accreditation of Healthcare Organizations (JCAHO), krävt att sjukhus och andra vårdinrättningar tar fram listor över otillåtna förkortningar.
Vårdenheter, som Louisiana State Health Sciences Center, har utvecklat riktlinjer för hur förkortningar och symboler får användas i medicinska journaler. Många verksamheter avråder numera också helt från att använda förkortningar i journaler och annan dokumentation. Verksamheter som publicerar en lista över förbjudna förkortningar anger vanligtvis vilken förkortning som är förbjuden, vilket problem den kan orsaka samt vilken term som bör användas i stället.
Bland de vanligaste medicinska förkortningarna i journaler finns c/o och h/o, som står för "complaining of" (klagar på) respektive "history of" (har historik av). En annan vanlig förkortning är CHF, som betecknar kronisk hjärtsvikt (congestive heart failure). Andra vanliga exempel är DOB (födelsedatum), EKG (elektrokardiogram), LAC (laceration, det vill säga sårskada), VS (vitala tecken) samt Pt (patient).
Information som skrivs på ett recept, eller som gäller läkemedel som ordinerats under en sjukhusvistelse, finns dokumenterad i patientens journal. Speciella förkortningar och symboler för olika typer av läkemedel används ofta av läkare när de vårdar patienter. Vårdpersonal behöver därför ha god kännedom om de vanligaste förkortningarna som används när ett specifikt läkemedel hänvisas till i patientens dokumentation.
Förkortningar som används i patientjournaler kan regleras av statliga bestämmelser. Den amerikanska delstaten Missouri har exempelvis en föreskrift som styr hur förkortningar ska användas. Enligt föreskriften ska varje förkortning endast ha en innebörd och ett användningsområde. En förteckning med förklaringar till varje förkortning ska dessutom göras tillgänglig för all vårdpersonal. Vårdgivare är också skyldiga att ta fram en lista över förkortningar som inte får användas i anteckningar, journaler eller annan skriftlig kommunikation.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online