Delegering är en process som sker på flera nivåer och som kräver både beslutsfattande och riskbedömning. En barnmorsa måste alltid beakta aktuell kompetens och tillsynsbehov innan vårduppgifter överförs till en annan medlem i vårdteamet.
Delegering kan innebära att befogenheter överförs till en person som redan har kompetensen att utföra specifika arbetsuppgifter inom vårdens ram. Barnmorskan ansvarar för att säkerställa att personen som tar emot delegeringen accepterar och förstår sitt eget ansvar, samt att aktiviteterna normalt ingår i personens arbetsuppgifter och yrkesroll. Kontexten avser bland annat vårdmodellen, typen av tjänst samt verksamhetsmiljön eller arbetsplatsen.
I vissa fall gäller delegeringen en uppgift som personen har kompetens att utföra men saknar autonom auktoritet för. Då krävs tillsyn. Att undervisa, ge vägledning och stöd, utvärdera resultat samt övervaka och styra utförandet är delegatens ansvar. Tillsynsnivån måste överenskommas mellan den som delegerar och den som utför uppgiften.
Barnmorskan måste avgöra hur stor kunskaps- och färdighetsnivån behöver vara för att garantera klientens säkerhet och trygghet innan vården delegeras. Bedömningen grundar sig på en omfattande hälsoundersökning samt komplexiteten i klientens behov. Delegering bör dessutom ske i samråd med klienten, hennes familj och övriga medlemmar i vårdteamet så långt det är möjligt.
En omfattande hälsoundersökning görs i syfte att planera klientens vård. Relevanta uppgifter samlas in från klienten, närstående (där det är lämpligt), andra vårdgivare, journaler, direkta observationer, undersökningar, mätningar och diagnostiska tester, liksom genom löpande övervakning och uppföljning för att upptäcka relevanta förändringar. Tolkningen av informationen kräver kunskap och omdöme inom barnmorskans yrkesområde.
Målet med delegering är att tillgodose patienternas behov och ge tillgång till vårdtjänster. Målet uppnås när rätt personal finns tillgänglig vid rätt tidpunkt för att ge rätt vård – inklusive åtgärder, utbildning och stöd. Barnmorskan bär ansvaret för den omfattande bedömningen, beslutet att delegera samt för uppföljningen av resultaten.
Åtgärder som en barnmorsa har delegerat får inte delegeras vidare till någon annan person, om denne inte själv har autonom auktoritet att utföra åtgärden. Ansvaret gentemot patienter, licensmyndigheter, riktlinjer och policys kan dessutom aldrig delegeras.
Barnmorskor kan även ta emot delegerade uppgifter, vilket medför ett antal ansvarsområden: att förhandla om nödvändig tillsynsnivå i god tro, att i tid meddela om man inte kan eller inte vill utföra uppgiften, att känna till de övervaknings- och rapporteringsplikter som är kopplade till uppgiften, att söka stöd och bygga självförtroende, att utföra åtgärden på ett säkert sätt samt att delta i utvärderingen av resultatet.
Samarbete förutsätter en miljö präglad av ömsesidig respekt och bygger på kommunikation, samråd och gemensamt beslutsfattande för att kunna erbjuda effektiv och ändamålsenlig vård. Kompetens är de kombinerade förmågorna, perspektiven, färdigheterna och kunskaperna som utgör grunden för teamets förtroende och kapacitet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online