Hälsorisker i arbetslivet kan orsakas av nya innovationer, organisatoriska förändringar eller samhällsförändringar. Nya produktionsprocesser som bioteknik, nya anställningsformer och förändrade arbetsvillkor kan exempelvis leda till psykosocial stress och arbetsrelaterade besvär. Därför behövs en politik för anständigt arbete som främjar de anställdas rättigheter, stärker det sociala skyddet och skapar goda arbetsmöjligheter. Internationella arbetsorganisationen (ILO) har länge legat i framkant när det gäller att uppnå en säker och hälsofrämjande arbetsmiljö.
Nattarbete kan påverka arbetares hälsa och välbefinnande negativt. Nästan 20 procent av de anställda på nattskift slutar arbeta före pensionsåldern på grund av allvarliga besvär orsakade av stressrelaterade tillstånd. Rubbningar av dygnsrytmen och försämrad hälsa till följd av förändrade mat- och sömnvanor är vanligt förekommande bland nattarbetare.
För att främja arbetares välbefinnande och skydda de anställdas rättigheter har ILO utvecklat agendan för anständigt arbete (Decent Work Agenda). Agendan spelar en viktig roll för att förbättra arbetsförhållanden som gynnar social stabilitet, hälsa och välbefinnande, vilket i sin tur stärker arbetares konkurrenskraft.
Eftersom barn ofta är psykologiskt och fysiologiskt outvecklade är de extra sårbara för fysiskt och sexuellt våld. Underåriga som arbetar långa timmar, särskilt inom den kommersiella sexindustrin, riskerar att utsättas för hälsofaror som ökar deras risk för skador och sjukdomar.
Konvention nummer 182 ställer krav på statistik och information om omfattningen och karaktären hos barnarbete. Den rekommenderar även insamling av självskattad hälsodata, som vanligtvis finns tillgänglig för vuxna men sällan för barn. Därför förbjuder ILO de värsta formerna av barnarbete och kräver omedelbara åtgärder för att avskaffa dem.
Dåliga arbetsförhållanden kan orsaka psykisk stress. I linje med detta främjar ILO en integrerad hälsopolitik på arbetsplatser för att förbättra de anställdas arbetsmiljö. Organisationen stödjer även åtgärder för psykisk hälsa och välbefinnande inom områdena folkhälsa, arbetssäkerhet, social miljö, samhälle och arbetsplatser.
År 1998 identifierade Världshälsoorganisationen (WHO) och Internationella arbetsbyrån centrala reformer som hade en negativ inverkan på arbetares hälsa. Reformerna syftade till att hjälpa regeringar, internationella rådgivare och civilsamhället att genomföra åtgärder som skyddar de anställdas hälsa.
Utöver att skapa fler jobb inom försäkrings- och hälsosektorn bidrog reformerna till att institutionalisera och främja medborgardeltagande. De underlättade också etablerandet av offentlig-privata samarbeten, vilket ökade hälsovårdens täckning i både statliga och privata sjukhus.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online