1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så vårdar du en sängliggande patient med matningssond

Att vårda en sängliggande patient är en utmaning i sig – och när patienten dessutom har en matningssond krävs extra omsorg och noggrannhet. En sängliggande patient med matningssond är helt beroende av sin vårdgivare för alla sina behov. Att förstå hur du ger patienten den mest omhändertagande vården möjliga, samtidigt som du följer säkra och hygieniska rutiner, är avgörande för både patientens överlevnad och livskvalitet.

Instruktioner

1. Följ vårdinstruktionerna för matningssonden

Följ alltid anvisningarna från kvalificerad vårdpersonal. Om du vårdar patienten i hemmet är det viktigt att du har detaljerade och specifika instruktioner från patientens läkare om hur sonden ska användas och skötas. Matningssonder kräver i regel relativt lite underhåll, men det allra viktigaste är att hålla området där sonden går in i kroppen så rent och torrt som möjligt. Tvätta alltid händerna innan du hanterar sonden. Rengör huden med en mjuk trasa, ljummet vatten och ett mycket milt rengöringsmedel. Matningspåsarna ska rengöras efter varje måltid och bytas varannan vecka. Skölj dessutom påsarna med ättika efter varje matningstillfälle under dagen för att förebygga bakterietillväxt.

2. Skapa en fast rutin för rengöring, matning och rörelse

Sängliggande patienter mår oftast bäst av tydliga rutiner, eftersom de då vet vad de kan förvänta sig – vilket minskar oro och ångest. En strukturerad dag gör också att alla nödvändiga uppgifter, som rengöring, matning och positionering, utförs i tid varje dag.

3. Gör patienten så bekväm som möjligt

Se till att armar och ben ligger i bekväma positioner och att nacke, rygg och andra leder får rätt stöd för att förhindra värk, spänningar och belastningsskador. Om patienten klarar av det, låt hen byta ställning själv för att öka komforten. När du hjälper till med rörelser ska patienten få styra, medan du fungerar som stöd och guide. Denna form av självständighet är viktig för patientens psykiska välbefinnande.

4. Hjälp till med daglig rörelse och träning

Sängliggande patienter löker större risk att drabbas av liggsår, trycksår, muskelbelastning och blodproppar. Blodproppar uppstår när blodet samlas i kroppens inaktiva blodkärl i armarna och benen; de är farliga eftersom de kan lossna och färdas till hjärtat, lungorna eller hjärnan, vilket kan bli livshotande. Hjälp patienten att röra på armar och ben flera gånger per dag för att främja god cirkulation och förebygga dessa problem. Daglig rörelse hjälper dessutom patienten att återfå styrka och bibehålla den fysiska hälsan.

5. Uppmuntra mental stimulering

Mental aktivitet är minst lika viktig som fysisk aktivitet för att förebygga depression, ångest, irritation och andra negativa känslor. En sängliggande patient med matningssond kan fortfarande använda en dator eller surfplatta, läsa böcker, lägga pussel och lösa tankegåtor. Ju mer mentalt aktiva du kan hålla patienten, desto mer motiverad blir hen att kämpa vidare mot bättre hälsa.

6. Upprätthåll en hygienisk miljö

Renlighet är den enskilt viktigaste delen i vården av en sängliggande patient, särskilt en med matningssond. Byt sängkläderna varje dag och se till att alla som vistas i rummet använder antibakteriellt handdesinfektionsmedel. Håll all utrustning och alla medicinska förnödenheter rena, torra och desinficerade. Öppna gärna fönstren regelbundet för frisk luft och använd ett vattentätt skydd på madrassen för extra skydd och hygien.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online