Patienter med obotliga sjukdomar når förr eller senare en punkt där behandlingen inte längre har någon effekt. I slutet av livet behöver patienterna specialiserad vård som gör deras sista dagar så bekväma som möjligt. Hospice erbjuder just den vården. Utöver fysiska behov som smärtlindring och symtomkontroll tar hospicevården även hand om patientens emotionella och andliga behov, samtidigt som familjen får värdefullt stöd.
Enligt American Cancer Society (ACS) är syftet med hospicevård att förbättra livskvaliteten för patienter som befinner sig i slutstadiet av en obotlig sjukdom. Hospicevården kan ges i hemmet, på sjukhuset eller i en annan långtidsvårdsinrättning och kännetecknas av medkännande omvårdnad och respekt för patientens värdighet.
Cancerpatienter övergår till hospice när de inte längre har nytta av aktiv behandling och när den förväntade återstående levnadstiden är sex månader eller kortare. Målet är att patienten ska kunna leva sina sista månader fri från smärta och besvär orsakade av sjukdomen eller dess behandling. Till skillnad från traditionell medicinsk vård, som fokuserar enbart på själva sjukdomen, ser hospicevården till hela människan.
Palliativ vård för cancerpatienter inriktas på att lindra, förebygga och minska sjukdomens symtom. Enligt American Geriatrics Society (AGS) ger den tröst snarare än bot till patienter med allvarliga sjukdomar. Målet är att förbättra patientens livskvalitet och stärka orken, så att mediciner och behandlingar bättre tål.
Palliativ vård kan ges samtidigt som aktiv behandling pågår, men också i livets slutskede när botande behandling inte längre är aktuell.
När en cancerpatient kommer in i hospicevården är behandlingen av tumören inte längre i fokus – istället blir smärtlindring den främsta prioriteringen. En god smärtbehandling håller patienten vaken, delaktig och i kontroll över sitt liv, samtidigt som den ger lindring.
Hospicevårdens palliativa insatser omfattar även lindring av andra symtom som är vanliga vid senstadiecancer, till exempel illamående och kräkningar, förstoppning, depression, delirium, avmagring samt andningssvårigheter.
Hospicevårdens tvärvetenskapliga team består bland annat av psykologiskt kunnig personal och präster eller andra andliga rådgivare som stöttar patienten. Enligt ACS anpassas den emotionella och andliga vården efter varje enskild patients behov och trosuppfattningar.
Vårdpersonalen hjälper patienten att samtala med närstående om den kommande döden och att förbereda sig för avsked. Hospicepersonalen stöttar även patienten i att hantera stress och att få sina praktiska angelägenheter i ordning.
Hospicevården riktar sig inte enbart till patienten – även familjen får stöd och service. För patienter som vårdas i hemmet erbjuds så kallad avlastningsvård, vilket ger familjevårdare möjlighet till återhämtning och tid för sig själva.
Socialarbetare, som också ingår i hospiceteamet, arrangerar familjesamtal för att informera om patientens tillstånd och hjälpa familjen att förbereda sig för eventuella försämringar. När patienten har avlidit fortsätter hospicepersonalen att stötta de anhöriga – enligt ACS erbjuds sorgestöd och sorgebearbetning i upp till 18 månader efter dödsfallet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online