Som en del av det övergripande hospiceteamet ger en hospicekaplan själavård och andligt stöd till svårt sjuka patienter i livets slutskede samt till deras anhöriga. Patienter kan gå in i hospicevård när de förväntas ha sex månader eller mindre kvar att leva. Kaplanen är en ovärderlig medlem av hospiceteamet – även om han eller hon inte utför någon medicinsk vård, är kaplanen utbildad för att lyssna aktivt och vara en tröstande och stöttande närvaro under en mycket svår tid.
Hospice är en etablerad och välkänd form av vård, särskilt utbredd i USA, som fokuserar på livets slutskede snarare än på botande behandling. Hospiceteam är specialutbildade för att arbeta med döende patienter och deras familjer och att ge emotionellt stöd, praktisk hjälp och tröst. Ett hospiceteam består vanligtvis av sjuksköterskor, vårdbiträden, kuratorer och en kaplan.
Med en kombination av spiritualitet och psykologi är hospicekaplanen den teammedlem som ansvarar för den andliga vården av den döende patienten och familjen. Kaplaner är icke-dömmande och gör ingen skillnad mellan olika trosinriktningar, religioner eller kulturer. Dessutom håller hospicekaplaner ofta workshoppar för övriga teammedlemmar om hur man bemöter patienters andliga behov med känslighet och respekt.
Hospicekaplaner berättar ofta att en stor del av deras tid går åt till något så enkelt som att sitta vid döende patienters sida och lyssna. Enligt Health Care Chaplaincy, en stor organisation för kaplaner i New York-området, är kaplanens viktigaste uppgift att ge andlig rådgivning och stöd.
Om patienten önskar det kan kaplanen förrätta religiösa ceremonier inom sin egen trosinriktning, men de avstår alltid från missionering. Eftersom hospiceverksamheter ofta får offentliga medel är de skyldiga att vara konfessionslösa och öppna för alla.
Hospicekaplanen besöker patienten och familjen så ofta eller så sällan som det önskas – de flesta besöker patienten minst en gång i veckan. Om patienten är aktiv i en församling håller kaplanen kontakten med prästen eller pastorn samt andra församlingsmedlemmar. Kaplanen finns också tillgänglig för bön eller personliga samtal. Frivilliga som genomgått hospiceutbildning kan dessutom assistera kaplanen i arbetet. Efter patientens död hjälper hospicekaplanen ofta familjen med planeringen kring begravningen.
De flesta hospicekaplaner får sin utbildning genom Association for Clinical Pastoral Education, en organisation som omfattar alla trosriktningar och kulturer. Även om en del av utbildningen sker i traditionella klassrumsmiljöer, lär sig blivande kaplaner främst genom att praktisera inom hospicevården.
Många erhåller professionell certifiering från Association of Professional Chaplains (APC) eller från en kaplanorganisation inom sin egen trosinriktning. Medlemskap i APC innebär att hospicekaplanen arbetar enligt nationella standarder och en fastställd etisk kod. Många hospicekaplaner är dessutom ordinerade präster eller pastorer.
Efter patientens död finns hospicekaplanen kvar som ett stöd för de anhöriga i deras sorgearbete. Många hospicekaplaner arbetar även på sjukhus som sorgkuratorer och hjälper människor att bearbeta förlusten av en nära anhörig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online