Hästterapi innebär att hästar används som en del av en behandlingsplan för en rad psykiska, känslomässiga och fysiska hälsoproblem – hos barn, vuxna och äldre. Programmen leds alltid av legitimerade yrkesverksamma. Begreppet omfattar flera olika behandlingsformer, bland annat hästassisterade aktiviteter och terapi (EAAT), hästunderstödd psykoterapi (EFP) samt hippoterapi. Hästterapi har visat god potential att lindra flera tillstånd som ofta drabbar äldre, exempelvis kognitiva funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa, depression, ångest och nedsatt motorik.
Människan har känt till hästens terapeutiska fördelar sedan antiken. Redan år 460 f.Kr. delade Hippokrates med sig av sina tankar om hästens sunda gångart. Genom historien finns det många skriftliga belägg för ridningens fysiska och känslomässiga hälsovinster. År 1875 studerade den franske neurologen Chassaignac ridningens terapeutiska effekt och fann att rörelsemönstret förbättrade patienternas balans, muskeltonus och känslomässiga tillstånd. Han drog slutsatsen att ridning skulle kunna gynna personer med förlamning och andra neurologiska besvär.
År 1918 tillät sjukgymnasten Olive Sands Oxford Hospital i Storbritannien att använda hennes hästar i ett experiment med djurterapi för krigsveteraner. Resultaten bedömdes som framgångsrika. Under olympiska spelen 1952 vann den förlamade dressyrryttaren Liz Hartel en silvermedalj, vilket inspirerade världen att uppmärksamma terapeutisk ridning och att etablera program för rehabiliterande ridning världen över.
Inom vården betraktas sällskapsdjursterapi som ett giltigt sätt att förbättra äldres psykiska, känslomässiga och fysiska hälsa. Detta erkännande, i kombination med den växande kunskapen om hästterapins positiva resultat, har lett till utvecklingen av flera hästterapiprogram på äldreboenden och vårdinrättningar. Ett exempel är Equine Activities Program vid Deerings Nursing and Rehabilitation i Odessa, Texas, som rapporterar slående resultat. Enligt verksamhetens ledning har de äldre i programmet fått förbättrad gång och balans, bättre talfunktion samt ett förbättrat psykiskt och känslomässigt mående.
Hästunderstödd psykoterapi är effektiv för att hjälpa äldre som lider av depression, isoleringskänslor, ångest och andra psykologiska problem. Tidskriften Society and Animals, som publicerar forskning om relationen mellan människa och djur, redovisade resultaten av en studie från april 2007 med titeln "The Effectiveness of Equine-Assisted Experiential Therapy: Results of an Open Clinical Trial", som undersökte effekten av hästunderstödd psykoterapi på patienter med psykisk ohälsa. Studien visade att hästterapin förbättrade deltagarnas psykiska tillstånd – även vid uppföljningen sex månader senare. Enligt artikeln blev patienterna i studien: (a) mer närvarande i nuet; (b) bättre rustade att leva fullt ut här och nu; (c) mindre tyngda av ånger, skuldkänslor och agg; (d) mindre fokuserade på rädslor kopplade till framtiden; (e) mer självständiga; och (f) bättre på att stötta sig själva.
Alla äldreboenden har inte utrymme eller ekonomiska resurser för att erbjuda ett helt hästterapiprogram. Men ideella människor hittar kreativa sätt att föra hästens läkande kraft till dem som behöver det. Enligt CBC News används miniatyrhästar i Kanada för att besöka äldre samt boenden för vuxna och barn med särskilda behov. Bakom initiativet står hästterapeuten Mary Gallant, som tar sina miniatyrhästar till olika center där de erbjuder boende både fysisk och mental terapi. Enligt rapporten verkar miniatyrhästarna ha en positiv effekt på de människor de besöker och hjälper till att lyfta deras humör och livsgnista.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online