1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så här använder du utvärderings- och hanteringskoder vid medicinsk fakturering

Utvärderings- och hanteringskoder (CPT-koder 99201–99499) är de mest fakturerade koderna inom sjukvården. De används för varje läkarbesök eller patientkontakt som en läkare har med en patient. Det är lätt att "upcode", det vill säga fakturera för en högre servicenivå än den som faktiskt utförts. Det är också vanligt att försäkringsbolag ifrågasätter fakturor och försöker "downcode", alltså begära en sänkning av servicenivån.

För dig som arbetar på en läkares faktureringsavdelning är det därför viktigt att förstå hur utvärderings- och hanteringskoderna fungerar, så att du kan koda fakturorna korrekt och samarbeta effektivt med försäkringsbolagen för att få dem betalda på rätt sätt.

Det du behöver

  • CPT-bok
  • ICD-9-CM-bok
  • HCFA-faktureringsformulär
  • UB-04-faktureringsformulär

Instruktioner

Bestämma rätt servicenivå

  1. Känn till de olika tjänstetyperna. Det finns många typer av utvärderings- och hanteringstjänster. De vanligaste är ny patient, etablerad patient, konsultation och akutbesök. Ny patient avser när en patient aldrig tidigare setts av läkaren, inte setts under de senaste tre åren, eller när en ny specialist på samma klinik utfört åtgärden. Etablerad patient innebär att patienten redan behandlats av läkaren. Konsultationer kräver att läkaren dokumenterar en förfrågan, ett skäl och ett svar i journalen. Akutbesök äger rum på akutmottagningen.

  2. Dokumentera anamnesen noggrant. Den första delen som läkaren går igenom med patienten är anamnesen, inklusive sjukdomshistoria, personlig, familjär och social historia samt genomgång av organsystem. Informationen kan inhämtas muntligt ansikte mot ansikte eller via ett formulär som patienten fyller i väntrummet. Anamnesen är en av de viktigaste delarna i en utvärderings- och hanteringskod – ju mer detaljerad den är, desto större är möjligheten att vårdgivaren kan motivera en högre kodnivå.

  3. Redovisa den fysiska undersökningen. Den andra delen av besöket är den praktiska delen, det vill säga den fysiska undersökningen. Den kan omfatta undersökning av kroppsdelar och/eller organsystem. Ju fler områden läkaren undersöker, desto mer grundlig och detaljerad blir undersökningen – och ju grundligare undersökningen är, desto högre ersättningsnivå kan läkaren få.

  4. Beskriv bedömning och planering. Den sista delen av besöket är bedömning och planering. Här fastställer läkaren diagnosen, vilka behandlingsalternativ som finns och vilka risker som är förknippade med behandlingen. Även granskning av journaler och efterforskningar ingår i beslutsfattandet kring diagnos och behandlingsplan. Fler diagnoser, mer komplex behandling och högre risk ger en högre ersättningsnivå.

  5. Tänk på de kompletterande faktorerna. Andra faktorer kan bidra till beräkningen utan att vara helt avgörande. Det gäller rådgivning, alltså hur mycket tid som läggs på att informera patienten om sitt tillstånd; samordning av vården, alltså tiden läkaren lägger på att koordinera vården med andra läkare; samt total tidsåtgång, alltså den sammanlagda tid läkaren spenderade med patienten.

Kom ihåg att korrekt och fullständig dokumentation är nyckeln till framgångsrik fakturering. Genom att följa dessa steg minskar du risken för avvisade ansökningar och tvister med försäkringsbolag, samtidigt som du säkerställer att vårdenheten får rätt ersättning för det arbete som utförts.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online