Ett dilemma inom sjukvården har länge varit att försäkringsbolag traditionellt beviljade täckning endast till personer med god eller måttlig hälsa, medan sökande med befintliga sjukdomar ofta nekades möjligheten att teckna en försäkring. I praktiken innebar detta att de som skulle ha störst nytta av vården stängdes ute – eller åtminstone tvingades betala betydligt mer för sin vård än vad de skulle gjort med ett försäkringsskydd. Tack vare förändringar i sjukvårdspolitiken har myndigheterna nu avskaffat denna praxis.
Före 2010 hade försäkringsbolagen rätt att neka konsumenter täckning på grund av befintliga sjukdomar. Bolagens motivering var att det var för kostsamt att försäkra dessa personer, eftersom ersättningarna slet på intäkterna och vinsten. Med målet att genomföra omfattande förändringar av sjukvården avskaffade president Barack Obama försäkringsbolagens möjlighet att neka täckning på grund av befintliga sjukdomar genom Patient Protection and Affordable Care Act (PPACA) samt Health Care and Education Reconciliation Act. Båda lagarna antogs i mars 2010.
President Obamas sjukvårdsreform, liksom många andra lagar, införs successivt, vilket innebär att den inte träder i kraft omedelbart för alla. Lagstiftningen fastslog att barn med befintliga sjukdomar skulle kunna få täckning sex månader efter att PPACA antagits – alltså från maj 2011 får försäkringsbolag inte längre neka barn som redan har ett medicinskt tillstånd. Vuxna med befintliga sjukdomar fick möjlighet att få täckning från och med den 1 januari 2014.
Den mest uppenbara fördelen med reformen är att de som behöver sjukvårdstäckning allra mest – de som misstänker eller vet att de är sjuka – faktiskt får den. Totalt beräknas reformen ge täckning till cirka 32 miljoner människor, inklusive de utan befintliga sjukdomar, enligt Jill Jackson och John Nolen på CBS News samt Alan Silverleib på CNN. Lagarna uppmuntrar dessutom till bättre konkurrens mellan försäkringsbolag och ökar bolagens ansvarsskyldighet, något som webbplatsen Business Pundit lyfter fram.
Att täcka personer med befintliga sjukdomar och andra individer utan försäkring är, som försäkringsbolagen själva hävdat, kostsamt. Enligt Silverleib, Jackson och Nolen uppgår reformens totalkostnad till 940 miljarder dollar. En stor del av finansieringen kommer från högre skatter, medan ytterligare medel tas från nedskärningar i program som Medicare, vilka många anser är nödvändiga. Business Pundit påpekar också att den utökade täckningen skapar ökad press på primärvårdens läkare – i teorin kommer fler människor att söka vård, men reformlagarna saknar incitament som skulle locka läkare till allmänmedicin i stället för specialisering.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online