Ingen förnekar att de amerikanska sjukvårdskostnaderna ökar – och ökar dramatiskt. Enligt tidskriften Businessweek stod hälsorelaterade utgifter för cirka 6 procent av den amerikanska konsumtionen år 1960. Åren 2006–2007 hade siffran stigit till över 17 procent. Dessa kostnadsökningar belastar regeringar, sjukhus och försäkringsbolag i allt högre grad.
En av förklaringarna till de stigande sjukvårdskostnaderna är teknikutvecklingen. Det kommer en ständig ström av nya läkemedel, metoder och behandlingar som tar sig an i princip alla tänkbara hälsoproblem. Man skulle kunna tro att dessa innovationer med tiden skulle minska kostnaderna, eftersom de lovar enklare och effektivare vård. I verkligheten fortsätter dock teknikkostnaderna att stiga.
Tekniken är bara en del av ekvationen. Massachusetts Institute of Technology (MIT) har länge studerat de stigande medicinska kostnaderna. Flera studier, som National Public Radio rapporterat om, antyder att det är själva uppbyggnaden av sjukvårdsförsäkringarna som driver upp priserna. För läkare och sjukhus innebär försäkringar ett stadigt, garanterat och regelbundet inflöde av pengar. Medicinsk teknik köps in, accepteras och används eftersom yrkesutövarna vet att de helt enkelt kan fakturera försäkringsbolagen för kostnaden. Systemet med "managed care" belönar dessutom läkare som ser så många patienter som möjligt. Ännu värre är att ersättningssystemet per behandling ("fee-for-service") uppmuntrar läkare att ordinera så många åtgärder som möjligt för ett och samma tillstånd.
Många inom den libertarianska falangen pekar gärna på statlig reglering som boven i dramat bakom de stigande sjukvårdskostnaderna. NPR har exempelvis rapporterat om operationsläkare som slarvigt använder och kastar instrument som kostar en förmögenhet. Instrumenten är så dyra eftersom myndigheterna kräver att de produceras på ett visst sätt och fungerar exakt som avsett. Även om detta kan verka rimligt ur säkerhetssynpunkt, driver det upp kostnaderna. Lägg därtill de växande utgifterna för ansvarsförsäkring, pappersarbete, juridiska avgifter samt tillsyn och skatter, så framstår det tydligt varför kostnaderna stigit så markant.
Den avlidne doktor Hans Sennholz, tidigare verksam vid Ludwig von Mises Institute, argumenterade för att förekomsten av statliga försäkringar vid sidan av privata alternativ fått många att avstå från privat försäkring och istället förlita sig på offentliga program som Medicare och Medicaid. Detta tvingar fram allt större medel till dessa sociala program. I likhet med MIT-studierna utgör dessa försäkringsformer ytterligare en garanterad intäktsström till läkare och sjukhus – utan något incitament, vare sig för patienten eller läkaren, att hålla nere kostnaderna. Resultatet är att Medicaid blivit en av de snabbast växande posterna i delstaternas budgetar, och för många delstater den enskilt största utgiften.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online