Sjukförsäkringen kan bli den största räkningen du betalar varje månad – ibland konkurrerar premien direkt med kostnaden för ditt bolån. Samtidigt finns det planer som kostar betydligt mindre, och vissa försäkringstagare betalar mycket mindre än andra för samma typ av skydd. Förklaringen är att en rad specifika faktorer ligger till grund när premien beräknas. Dessutom varierar täckningen mellan olika typer av planer.
Här går vi igenom de viktigaste faktorerna som påverkar hur mycket du får betala för din sjukförsäkring.
Vårdplaner med nätverk och begränsad valfrihet kostar mindre än traditionella ersättningsbaserade planer, eftersom täckningen är mer restriktiv. En så kallad Health Maintenance Organization (HMO) – ofta den billigaste modellen – ger endast ersättning om du vänder dig till vårdgivare som finns med i planens lista. Dessa planer fungerar i praktiken som förbetalda sjukförsäkringar.
Preferred Provider Organizations (PPO) och Point of Service-planer (POS) är lite mer flexibla och ersätter en del av kostnaderna även vid besök hos vårdgivare utanför nätverket. Den mest fria modellen är den traditionella planen, där du själv väljer valfri vårdgivare – men den är också den dyraste.
Premien varierar beroende på vilken självrisk du väljer. Självrisk är det belopp du betalar själv innan försäkringsbolaget börjar stå för räkningarna. Vårdplaner med nätverk har dessutom ofta fasta egenavgifter (copay) varje gång du använder tjänsten. Principen är enkel: ju mer du betalar ur egen ficka, desto lägre blir premien.
Efter att du betalat självrisk eller egenavgift har de flesta försäkringsplaner en kostnadsdelningsdel med ett maximibelopp för egna utlägg. Om din policy exempelvis anger 80/20 upp till 10 000 betalar du 20 procent av räkningen när självriskerna är betalda, medan försäkringsbolaget står för resterande 80 procent. När du nått taket för egna utlägg slutar du betala både självrisk och kostnadsdelning under resten av året. Ju högre kostnadsdelning och ju högre maxbelopp, desto lägre premie.
Äldre personer tenderar att ha högre vårdkostnader än yngre. Därför stiger premierna stadigt i takt med att åldern ökar.
Kvinnor har statistiskt sett högre medicinska kostnader än män, vilket innebär att de ofta betalar högre sjukförsäkringspremier. Män lever å andra sidan kortare tid och betalar därför högre premier för livförsäkringar.
Vårdkostnaderna varierar kraftigt beroende på var du bor. Större städer har oftast högre priser än mindre orter, och kustområdena brukar generellt ligga över inlandet när det gäller prisnivån på vård och behandling.
Alla sjukförsäkringar är inte lika. Vissa planer har takbelopp för hur mycket de betalar ut för specifika ersättningar – dessa blir billigare ju lägre beloppen är. Andra planer ersätter ett fast belopp per dag och betraktas som kompletterande försäkringar, vilket också gör dem billigare. Dessutom gäller tumregeln: ju högre livstids Täckning försäkringen erbjuder, desto dyrare blir den.
Bolagen justerar sina priser utifrån föregående års skadeutbetalningar. Gruppplaner blir dyrare om de anställda haft höga skadebelopp, och individuella planer stiger i pris om försäkringstagarna haft fler utbetalda ersättningar. Även bolagets egen ekonomi spelar in: höga driftskostnader eller låg avkastning på placerade medel leder ofta till högre premier för kunderna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online