Reformen av den nationella hälso- och sjukvården har varit ett hett debattämne sedan den introducerades 2009. Förespråkare för nationell sjukförsäkring menar att alla bör ha rätt att vara försäkrade och att vården idag gynnar de välbärgade på bekostnad av övriga befolkningen. Motståndarna hävdar å sin sida att sjukförsäkring inte är en "gratis" konstitutionell rättighet. Här går vi igenom de vanligaste argumenten mot en nationell sjukförsäkring.
Statliga organ har inte visat sig kapabla att driva storskaliga verksamheter som nationell sjukförsäkring. Den privata sektorn leds av erfarna affärspeople som vet hur man framgångsrikt driver företag och program, medan staten sällan arbetar lika effektivt som privata bolag. Anställda i privat sektor har dessutom större incitament att prestera bra tack vare fler möjligheter till befordringar, bonusar och övertidsarbete.
Nationell sjukförsäkring är dyr, och för att finansiera den måste regeringen höja skatterna eller dra ned på utgifterna inom andra områden som försvar, utbildning och medicinsk forskning. Ur ett ekonomiskt perspektiv ökar efterfrågan när människor blir försäkrade utan egen kostnad. När efterfrågan på vård stiger driver det upp priserna på sjukvård, enligt Businessweek.com. I slutändan är det skattebetalarna som får stå för de potentiellt enorma vårdkostnaderna.
Dessutom kommer friska människor som aktivt tar hand om sin hälsa att få betala för dem som lever ohälsosamt, till exempel rökare och personer med övervikt, eftersom kostnaderna fördelas jämnt mellan alla. Du kan alltså leva ett sunt liv och ändå få betala lika mycket som de som inte bryr sig om sin hälsa och utnyttjar systemet.
För att hålla nere kostnaderna måste staten införa kontroller som begränsar patienternas valmöjligheter. Vissa planerade ingrepp, exempelvis plastikkirurgi, kommer sannolikt inte att omfattas av den nationella sjukförsäkringen. Det innebär att myndigheterna måste införa regler som minskar patienternas flexibilitet vid val av försäkring och behandling, förklarar BalancedPolitics.org.
Patienter i Storbritannien och Kanada har redan upplevt längre väntetider inom sina nationella vårdsystem. Där bestämmer staten vem som ska behandlas först, vilket kan innebära månader av väntan på behandling för vissa tillstånd. Enligt webbplatsen Balanced Politics tvingas patienterna i Kanadas allmänna system bland annat vänta mer än sex månader på ett rutinmässigt cellprov (pap-test).
Vårdgivare riskerar att belastas med betydligt mer administration och statliga regelverk. Detta kan leda till minskad lönsamhet och i förlängningen färre som väljer karriärer inom vården, enligt Businessweek.com. Eftersom lönerna för många statligt anställda är reglerade från federal nivå kan inkomstpotentialen för läkare och annan vårdpersonal dessutom minska, enligt Balanced Politics. Detta skulle kunna skada möjligheten att rekrytera de mest begåvade till naturvetenskapliga yrken som medicin.
Nationell sjukförsäkring väcker därmed frågor om statlig effektivitet, kostnadsutveckling, patienternas valfrihet samt villkoren för vårdpersonalen. Debatten handlar i grunden om avvägningen mellan allas rätt till vård och riskerna med en statligt styrd sjukvård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online