Medicinska informationstekniker har till uppgift att hantera patienters hälsouppgifter och journaler. De organiserar informationen, granskar dokumentens noggrannhet och vidtar nödvändiga åtgärder för att säkerställa att journalerna skyddas mot obehörig åtkomst. Teknikerna vidarebefordrar även uppgifter till andra parter, exempelvis försäkringsbolag, men enligt lag har du som patient viss kontroll över vem som får ta del av dina journaler.
Patientjournaler hanteras idag till största delen elektroniskt. Teknikerna tilldelar koder enligt etablerade klassificeringssystem, vilket hjälper sjukhusen att snabbt avgöra hur vårdgivare ska ersättas när en sjukförsäkring – exempelvis Medicare eller Medicaid i USA – täcker patienten.
Vissa tekniker medverkar dessutom i cancerregister, där man följer olika cancerformer, överlevnads- och återhämtningsnivåer samt behandlingarnas resultat. Andra bidrar till att utveckla och förbättra tekniken bakom hälsoinformationsnätverk.
Tekniker arbetar vanligtvis standardiserade 40-timmarsveckor, men en del gör övertid. Enligt amerikanska Bureau of Labor Statistics arbetar 14 procent deltid. För att kunna arbeta som medicinsk informationstekniker krävs minst en tvåårig eftergymnasial examen (associate degree) samt certifieringen Registered Health Information Technician (RHIT).
Teknikerna har ett stort ansvar för att skydda journalernas sekretess, eftersom många patienter vill hålla sina hälsouppgifter privata. Den federala lagen HIPAA (Health Insurance Portability and Accountability Act) ställer därför tydliga krav på att patienternas integritet värnas.
Vissa patienter känner skam över en specifik diagnos, eller oroar sig för att en arbetsgivare skulle diskriminera dem om de fick kännedom om ett medicinskt tillstånd. Därför är sekretessen en central del av teknikernas dagliga arbete.
Utöver den behandlande läkaren kan teknikern vidarebefordra din medicinska information till andra parter, såsom försäkringsbolag, myndigheter och databaser som samlar in hälsodata. Som patient kan du själv ge ditt samtycke till att en vårdinrättning lämnar ut journaler till andra, exempelvis en arbetsgivare.
I vissa fall kallar domstolar in journaler genom stämning, ofta för att utvärdera kvaliteten på den vård en verksamhet erbjudit. Journalerna granskas då för att hjälpa myndigheten bedöma vårdinrättningens prestationer.
Även om flera parter kan komma i kontakt med dina journaler ger lagstiftningen dig som patient betydande kontroll. Du har rätt att få insyn i dina egna journaler, begära rättelser av felaktiga uppgifter och bestämma över utlämning till tredje part. Att känna till dessa rättigheter gör det lättare att aktivt skydda din hälsodata.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online