Riktlinjerna för hälso- och sjukvård samt patientjournaler förändras ständigt, liksom de federala lagar som reglerar dem. Ett tydligt exempel på detta är elektroniska patientjournaler (EMR) och den tidsfrist inom vilken all vårdpersonal måste ha ett system på plats.
På mitten av 1990-talet undertecknade president Bill Clinton lagen Health Insurance Portability and Accountability Act från 1996, mer känd som HIPAA. Lagen syftade till att skydda patientinformation, förenkla överföringen av patientjournaler mellan läkare samt minska vårdrelaterat bedrägeri.
Dessutom införde den amerikanska regeringen American Recovery and Reinvestment Act (ARRA) 2009, som innehöll viktiga ändringar i riktlinjerna för hälso- och sjukvården. Bland annat innehåller lagen incitament som ska uppmuntra fler läkare och sjukhus att följa HIPAA-lagarna kring elektroniska patientjournaler.
Läkare, sjukhus och andra vårdgivare började använda EMR-system i början av 2000-talet – delvis av goda skäl, eftersom de helt enkelt måste. För att uppfylla HIPAA-kraven och ta emot ARRA-incitamenten måste vårdgivare kunna visa "meningsfull användning" (meaningful use) genom det EMR-system de väljer att arbeta med. En vårdgivare som inte har efterlevt lagen senast 2015 riskerar betydande sanktioner.
Kostnaden för att införskaffa och implementera ett EMR-system kan vara hög, beroende på vilket program som väljs. Det är just därför som hälsovårdsdelen av ARRA skapades. Incitamenten för vårdgivare som deltar i Medicare kan uppgå till 44 000 dollar, medan incitamenten för Medicaid-vårdgivare kan nå upp till 63 750 dollar. Dessa ekonomiska bidrag är utformade för att hjälpa vårdgivare att täcka kostnaderna.
Genom att följa de federalt föreskrivna EMR-lagarna kan läkare och andra vårdgivare erbjuda sina patienter säkrare tjänster, samtidigt som de får möjlighet att ta emot ekonomiskt stöd från den amerikanska staten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online