Joint Commission on Accreditation of Healthcare Organizations (JCAHO), numera känt som The Joint Commission, granskar och inspekterar sjukhus i USA för ackreditering vart tredje år. En central del av granskningen är sjukhusets krisberedskapsplan – på engelska Emergency Operations Plan (EOP). Planen måste innehålla sex obligatoriska avsnitt: kommunikation, resurser och tillgångar, säkerhet och trygghet, personalansvar, drift och kliniska tjänster samt patientvård och stödaktiviteter.
Kommunikationen mellan sjukhuspersonalen under en nödsituation är avgörande för både patienternas och medarbetarnas säkerhet. Det kan uppstå behov av att evakuera patienter eller sätta dem i karantän, och en fungerande kommunikation – såväl internt som med omvärlden – underlättar arbetet med att fatta dessa viktiga beslut. En nödsituation kan dessutom göra den ordinarie telefonin obrukbar, vilket gör det extra viktigt att ha alternativa kommunikationsvägar som mobiltelefoner, satellittelefoner och tvåvägsradio.
Under folkhälsokriser eller naturkatastrofer behöver sjukhusen tillgång till nödförråd som hjälper till att hålla patienterna friska och trygga. Förråden ska bland annat innehålla läkemedel, torris, drickbart vatten, gasol, livsmedel och rena textilier. Varje sjukhus bör ha dessa produkter tillgängliga, men också en plan för att snabbt kunna skaffa fler förnödenheter från externa leverantörer vid behov.
Patienternas säkerhet och trygghet har alltid högsta prioritet under en nödsituation. Varje sjukhus utser därför en särskild säkerhetsgrupp vars uppgift är att behärska alla delar av beredskapsplanen. Gruppen ska bland annat veta hur man skyddar patienter och evakuerar dem vid behov, hur farligt och smittsamt avfall samt kemikalier ska hanteras, och hur anläggningen hålls säker under katastrofer och andra akuta händelser.
All personal på sjukhuset bör känna till beredskapsplanen och testas på rutinerna minst en gång per år. Både nyckelpersonal och övrig personal behöver förstå vad katastrofprotokollet innebär, eftersom vem som helst kan få ta ansvar för olika uppgifter när en verklig nödsituation inträffar. Därför genomförs ofta årliga övningar på sjukhusen för att hålla personalen alert och uppdaterad om alla ändringar i planen.
Beredskapsplanen ska innehålla åtgärder för händelser som strömavbrott eller bortfall av gas, vatten, gasol och andra kritiska system. Sjukhusets driftavdelning ansvarar för regelbundna tester av generatorerna och löpande underhåll av systemen. Avdelningen ska även säkerställa att sjukhuset har fungerande reservgeneratorer, kylutrustning och annat material som behövs för att klara en längre nödsituation.
Sjukhuset bör ha tydliga riktlinjer för bemanning som säkerställer att patienterna får adekvat vård under alla förhållanden. Det kan innebära att personal kallas in under lediga dagar eller semester, att personal hämtas från andra sjukhus eller att medarbetarna uppmanas stanna kvar på arbetsplatsen tills nödsituationen är över.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online