Området medicinsk ärendehantering (case management) började ta form under 1970-talet. Under 1980-talet började ärendehandläggare använda holistiska arbetssätt och förebyggande åtgärder i hanteringen av patientärenden. År 1995 tog Case Management Society of America fram riktlinjer som beskriver ärendehanteringsprocessen. Screeningverktygen för medicinska patienter varierar – allt från frågeformulär och tester till checklistor och kompletta program.
Frågeformulär där patienterna lämnar egna uppgifter utgör en viktig grund för den medicinska ärendehanteringen. Ett exempel är Mood Disorder Questionnaire (MDQ), som utvecklades av ett team bestående av psykiatriker, forskare och konsumentföreträdare för att identifiera bipolär sjukdom. Verktyget ger värdefulla insikter inför diagnos och behandling. Vårdpersonalen låter patienten svara på formuläret och poängsätter därefter svaren för att avgöra om patienten behöver utredas eller behandlas för bipolär sjukdom.
Vårdpersonalen poängsätter ofta de uppgifter som patienter lämnar om sig själva med hjälp av standardiserade bedömningsskalor. American Academy of Pediatrics använder exempelvis en skala från National Initiative for Children's Healthcare Quality för att inhämta information från föräldrar. Föräldern besvarar frågor om olika aspekter av barnets hälsa och beteende, och vart och ett av svaren ges en poäng från noll ("aldrig") till tre ("mycket ofta"). Utifrån dessa svar sammanställer vårdpersonalen en totalpoäng som underlag för att kunna hantera ärendet på bästa sätt.
Vårdpersonalen använder även utbildnings- och preventionsprogram som stöd i ärendehanteringen. Dessa program tillhandahåller typiskt sett resurser till vårdpersonalen samt utbildning till patienterna för att hjälpa dem hantera sina tillstånd. Ett exempel är TeenScreen-programmet vid Columbia Universitys National Center for Mental Health Checkups. Programmet erbjuder stöd till vårdenheter som vill genomföra årliga screeningar av tonåringars psykiska hälsa. TeenScreen tillhandahåller frågeformulär för screening, en vägledning för att koppla samman familjer med lokala hälsoresurser samt ett intervjuunderlag som hjälper vårdpersonalen att följa upp patienterna efter screeningen. Programmet kan bland annat bidra till att avgöra om en ung patient lider av depression eller ångest, eller på annat sätt löper risk att skada sig själv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online