
Stämningar för vårdskador rankas bland de största bekymren för yrkesverksamma inom riskhantering inom hälso- och sjukvården. För att begränsa risken att dessa stämningar ska uppstå utvecklas strategier på alla nivåer av sjukhusets verksamhet – allt från att enbart anställa högkvalificerad medicinsk personal till att etablera tydliga säkerhetsprotokoll på akutmottagningen.
Inget system kan vara helt felfritt, men sjukhusens riskhanterare tar fram planer för att förebygga medicinska fel och minimera dem så långt det är möjligt. Nedan går vi igenom tre centrala områden inom detta arbete.
Sannolikheten är stor att varje sjukhus eller annan akut medicinsk verksamhet i landet förr eller senare kommer att uppleva patientdödsfall. Den centrala frågan inom riskhanteringen handlar om att begränsa patientdödligheten så mycket som möjligt – och att hålla den inom ramen för fall där den medicinska personalen inte blir juridiskt ansvarig.
Riskhanterare inom hälso- och sjukvården löser denna uppgift genom att ta fram patientsäkerhetsprotokoll. Dessa kan bland annat omfatta krav på informerat samtycke inför medicinska ingrepp samt tydliga triagekriterier som säkerställer att de allra sjukaste patienterna behandlas först.
Att ha tydliga kriterier för anställning av medicinsk personal kan minska riskerna inom vården, enligt Harvard Medical School. Genom att säkerställa att läkare, sjuksköterskor och övrig personal har korrekta legitimationer och behörigheter minskar risken för att medicinska misstag uppstår på grund av bristande kvalifikationer.
En del av denna strategi är att undvika att anställa läkare med en hög andel anmälningar om vårdskador. En sund riskstrategi innefattar även att anställa särskilda behörighetshandläggare som genomför grundliga kontroller av legitimationer och kvalifikationer för alla sökande till medicinska tjänster.
Enligt Harvard Medical School kommer hela 62 procent av alla anspråk gällande vårdskador från fyra särskilt högriskområden: kirurgi, obstetrik, diagnostik och medicinering. Att ta fram protokoll som specifikt riktar sig mot dessa fyra områden är därför en huvudprioritet inom riskhanteringen.
Strategier för att begränsa riskerna kan exempelvis innebära att dedikerad personal ser till att operationsrummen hålls helt rena, samt att endast kirurger med godkända säkerhetsmeriter får utföra ingrepp. Dessutom kan programvara installeras som aktivt övervakar patienternas läkemedel och varnar för potentiellt farliga läkemedelsinteraktioner – vilket förebygger misstag vid medicinering och minskar riskerna för både patienter och verksamheten.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online