Åttio procent av alla läkare använde inte digital journalhantering, enligt rapportering i The Kansas City Star i mars 2011. Samtidigt godkände den amerikanska regeringen 20 miljarder dollar i federala stimulansmedel år 2009 för att uppmuntra vårdinrättningar att övergå från pappersjournaler till elektroniskt format. Den amerikanska hälso- och sjukvårdsbranschen bör därför i allt högre grad komma att förlita sig på elektroniska journaler.
För att övergången till digital journalhantering ska bli så smidig som möjligt bör vårdmottagningar följa en strukturerad process när de inför den nya tekniken. Nedan följer fyra konkreta steg, baserade på riktlinjer från American Congress of Obstetricians and Gynecologists (ACOG).
Innan en övergång till digital journalhantering genomförs bör vårdorganisationer ta reda på hur mottagliga medarbetarna är för förändringen. ACOG föreslår att vårdmottagningar enkätundersöker hela personalen om deras attityder och förståelse kring den planerade förändringen.
På så sätt kan ledningen lättare identifiera potentiella risker – i form av kulturella och operativa hinder – som kan påverka projektets chanser att lyckas och dess avkastning på investeringen.
När beredskapsbedömningen är klar rekommenderar ACOG att man identifierar det relevanta målet. Är det till exempel helt enkelt att ha elektroniska patientjournaler, eller är syftet att möjliggöra fjärråtkomst till journalerna för både patienter och läkare från sjukhuset?
En del av målsättningen innebär att kartlägga visionen: Är ambitionen ett helt papperslöst kontor, eller handlar det om att förbättra den kliniska prestandan? Utifrån detta bör vårdmottagningen fastställa ett tydligt uppdrag som avgränsar projektets omfattning, identifierar potentiella teammedlemmar och beskriver de specifika fördelarna med en lyckad implementering.
Vårdmottagningar bör identifiera och följa upp viktiga parametrar kopplade till digital journalhantering. Fokusera på jämförande mätningar som belyser skillnaderna mellan det nuvarande pappersbaserade journalsystemet och det tänkta digitala systemet.
Mät till exempel hur många minuter det tar för personalen att hitta en pappersjournal. Identifiera sedan parametrar för förbättring genom införandet av elektroniska patientjournaler, och ta reda på vilka specifika områden som behöver förbättras – och hur mycket.
Med en färdig beredskapsbedömning, definierade mål och genomförda mätningar kan vårdmottagningen äntligen börja utvärdera befintliga arbetsflöden: Vilka är fortfarande tillämpliga, vilka behöver modifieras och vilka kan elimineras?
ACOG påpekar att vissa arbetsflöden som används i dagens pappersmiljö inte längre kommer att behövas och bör fasas ut för att ge plats åt den nya tekniken. Med väl utformade arbetsflöden som passar ett elektroniskt journalsystem bättre bör vårdmottagningen kunna notera förbättringar i hastighet och effektivitet samt sänka sina kostnader – vilket i slutänden leder till ökad patientsäkerhet och bättre behandlingsresultat.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online