
Tänder är bland de mest igenkännbara och särskiljande dragen hos däggdjur. De kommer i olika former och storlekar beroende på vilket syfte de ska fylla, och de är direkt kopplade till vad ett djur äter. En växtätare använder exempelvis sina tänder för att mala ner växtföda, medan en köttätare använder sina hörntänder för att döda byten och riva kött.
Hörntänder kallas även cuspider, hundtänder och huggtänder, och har främst utvecklats för att tränga in i och slita kött. Jaktlevande djur använder dem för att bita sig fast i byten som försöker fly samt för att riva sönder köttet så att det blir lättare att smälta. De flesta arter utvecklar fyra hörntänder, en i varje hörn längst fram i munnen, åtskilda av framtänderna. Hörntänderna är oftast de största tänderna; de förankras djupt i käken och har vassa, spetsiga toppar. Varje hörntand har en enda rot, men de är längre och tjockare än alla andra tänder.
Kindtänder är de bakersta tänderna i käken och används för att mala och tugga mat. På grund av denna funktion återfinns de i första hand hos växtätare, vars föda kräver grundlig nedbrytning. En människa har normalt tolv kindtänder totalt, så kallade fyrkantiga molarer. Det innebär att varje tand har fyra eller fem tuggytor, ofta arrangerade i kvadrat- eller rektangelform.
En tribosfenisk molar är en tandtyp som anses vara en kombination av både molar och hörntand, tack vare sin treknuviga form. Dess viktigaste drag är trigoniden, som utgör den rivande delen, och taloniden, som fungerar som en krossande häl. Tanden har därmed egenskaper från både köttätare och växtätare. Hur denna tandtyp uppstått är fortfarande omdiskuterat bland paleontologer: har den utvecklats oberoende hos olika däggdjursgrupper, eller härstammar den från en gemensam förfader till pungdjur och placentaldjur?
Premolarer betraktas som övergångstånden mellan rivning och tuggning. Deras form kan beskrivas som en medelväg mellan molarernas och hörntändernas, men de bör inte förväxlas med tribosfeniska molarer, eftersom premolaren i grunden har samma grundform som en molar. Dessa tänder är särskilt välutvecklade hos allätare, som behöver kunna både riva och mala sin föda.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online