Tack och lov för alla ammande mödrar: barn föds utan tänder. Under tandköttet bildas små tandknoppar som börjar bryta fram när barnet är mellan fyra och sex månader gammalt. Även om tänderna ännu inte syns är det viktigt att börja vårda barnets mun redan under spädbarnstiden. De vanor barnet lär sig tidigt följer med genom hela livet.
Många föräldrar har ingen aning om den avgörande roll som melktänderna spelar för de permanenta tänder som barnet får senare. Melktänderna är inte bara en miniatyrversion anpassad efter en mindre mun – de fungerar som platshållare för de vuxna tänderna. Visserligen gör de det möjligt för barnet att bita och äta ordentligt, men det är inte deras enda uppgift. Om melktänder går förlorade i förtid till följd av karies eller skada kan det få allvarliga konsekvenser för det permanenta bettet. Tänder som gått förlorade för tidigt kräver ofta så kallade platsbevarare i barnets mun. Dessa hjälpmedel är praktiska men kan aldrig ersätta de riktiga melktänderna – de håller bara platsen för de permanenta tänderna. Genom att börja med god munvård redan i spädbarnsåren förebygger du att melktänderna går förlorade i förtid, samtidigt som du lär barnet sunda vanor inför framtiden.
En förälder kan titta i sitt spädbarns mun efter en matning och se mjölk som gömmer sig i alla veck i munhålan. Mjölk, även bröstmjölk, innehåller laktos. Laktos är en sockersort som omvandlas till bakterier. Under spädbarnstiden är det nödvändigt att minst en gång per dag massera barnets tandkött med en mjuk, fuktig tvättlapp eller gasbinda. På så sätt avlägsnas laktosrester som inte ska finnas kvar. Det kan också vara klokt att rådfråga en barnläkare om recept på fluoridtroppar, särskilt om dricksvattnet inte är fluorerat. Fluorid har viss effekt på melktänderna men en mycket positiv effekt på de permanenta tänderna. Att begränsa användningen av napp är dessutom en bra idé, eftersom även ortodontiska nappar kan orsaka oönskade rörelser i det permanenta bettet när tänderna bryter fram.
Självklart kan inte ett 18 månader gammalt barn borsta sina egna tänder. Men vid denna ålder har barnet redan en hel mun full med tänder som behöver omvårdnad för att hålla sig friska. En barntandborste fungerar utmärkt tillsammans med en liten mängd barntandkräm. Vuxen minttandkräm kan vara för stark för ett litet barn, och myntan kan till och med svida i den lilla munnen. Gör det till en vana att borsta barnets tänder minst en gång om dagen, så länge barnet tillåter det. Borsta utsidan och insidan av varje tand samt tungan, eftersom bakterierna trivs där. Om barnet har några tänder som sitter tätt intill varandra, se om hen låter dig använda tandtråd mellan dem. Små barn har oftast glapp mellan tänderna och behöver därför ingen tandtråd, men det är ytterligare ett sätt att tidigt lära dem en god vana. Fluoridtropparna bör fortsätta, och när barnet blivit tillräckligt gammalt kan de bytas ut mot tuggtabletter.
Nappflaskkaries kan vara förödande för ett barn, eftersom det kan leda till att hela melktandsuppsättningen går förlorad och därmed skapa problem för det permanenta bettet. Nappflaskkaries är benämningen på den omfattande karies som uppstår när ett barn somnar med flaskan i munnen. Juice innehåller fruktos och mjölk innehåller laktos – båda är sockerarter, och när en bebis sover med flaskan täcker sockret tänderna hela natten. Det dröjer inte länge innan kariesskadorna utvecklas, och ofta har skadan hunnit bli omfattande innan föräldern inser hur allvarligt läget är. Omfattande karies kan bli en traumatisk upplevelse för ett litet barn. Tandvård på små barn måste utföras av en specialist, en barntandläkare (pedodontist). Av säkerhetsskäl behöver barnet ofta fixeras eller sederas, eller bådadera. Ett så kallat papoose board, ett fastspänningsband som håller barnets armar och ben mot kroppen för att hindra rörelser, används ofta – något som kan vara mycket skrämmande för barnet. Andra alternativ är lätt lugnande med kloralhydrat eller eventuell intravenös sedering. Nappflaskkaries kan dock helt förebyggas med rätt hemvård från föräldrarna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online