
Tandproteser kan vara ett både funktionellt och estetiskt tilltalande sätt att ersätta saknade tänder, men för att kunna bära dem bekvämt och tryggt är det viktigt att välja en effektiv metod för att fästa dem i munnen. Proteser kan vara fullständiga och ersätta alla tänder i över- eller underkäken, eller partiella. De kan dessutom vara antingen fixerade eller avtagbara. Fixerade proteser sitter, som namnet antyder, oftast stadigt på plats. Avtagbara proteser är däremot en större utmaning att förankra ordentligt. Här går vi igenom de vanligaste metoderna.
Implantat kräver ett kirurgiskt ingrepp.
Problemet med att förankra proteser kan i vissa fall lösas genom att implantera dem direkt i käken eller fästa dem mot befintliga tänder. Dessa lösningar kallas fixerade proteser. Tandimplantat är konstgjorda rotankare som placeras i hål som borras i käkbenet, där de sedan växer fast med hjälp av omgivande vävnad. Implantaten fungerar som stadiga förankringspunkter som kan bära upp syntetiska tänder. Syntetiska tänder kan även monteras i tandbroar, som limmas fast mot de egna tänder som gränsar till gapet som ska fyllas. Det finns flera olika typer av broar i bruk idag, beroende på hur många tänder som saknas och tändernas skick.
Avtagbara proteser har flera fördelar jämfört med fixerade. De kräver inget kirurgiskt ingrepp, och de kan enkelt tas bort för rengöring eller helt enkelt för ökad komfort. Ett vanligt sätt att säkra avtagbara proteser är att använda något av de många proteslim som finns i handeln. Dessa krämer bör helst vara olösliga i vatten och stå emot salivens nedbrytande verkan. Limmet appliceras på tandplattan, som sedan förs in i munnen och säkras genom att man biter ihop ordentligt. Ett alternativ är ett protesfixeringsmedel – en pasta som appliceras på proteserna och bildar ett lim när den blandas med saliven i munnen.
Väl sittande proteser kan ofta hållas på plats av sugverkan.
Noggrant anpassade avtagbara proteser kan ofta hållas kvar på plats enbart genom naturlig sugverkan. Vissa kommersiellt tillgängliga suganordningar kan förstärka denna effekt ytterligare genom att avlägsna små luftfickor i utrymmet mellan protes och käke. Med tiden slits dock proteserna och passar sämre. Otillräcklig rengöring och bristande munhygien kan också försämra den täta passformen. En protes kan repareras och renoveras för att återfå sin ursprungliga form och sitt grepp. Trots detta känner sig många protesbärare ändå inte helt trygga utan den extra säkerhet som lim eller fixeringsmedel ger.
För den som vill ha en kompromiss mellan fixerade och avtagbara proteser finns en mellanlösning. Små miniatyrimplantat skruvas ner i det tandlösa käkbenet med sina sfäriska spetsar lätt ovanför tandköttet. Bron som bär de syntetiska tänderna konstrueras sedan så att den snäpper fast över spetsarna. Denna metod ger ett betryggande stadigt grepp, samtidigt som protesplattan fortfarande kan tas bort för rengöring eller när man önskar det.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online