Även noggrann borstning och användning av tandtråd kan inte helt skydda mot daglig stress eller en genetisk benägenhet för vissa tillstånd i tänder och tandkött. De flesta tandproblem beror dock på bristfällig munvård. Många problem utvecklas dessutom från ett mindre besvär som aldrig behandlats – nattligt tandgnissel kan exempelvis leda till sprucken emalj, vilket i sin tur kan orsaka en tandinfektion.
Sportskador, olyckor och hårda livsmedel kan alla leda till brutna eller förlorade tänder. Men även omedvetet tandgnissel, erosion, karies och tandköttssjukdomar kan ge samma effekt genom att försvaga tandemaljen. Försvagad emalj kan spricka, och obehandlade sprickor kan resultera i smärta, infektion eller till och med tandförlust.
Karies uppstår när bakterier i munnen bryter ner socker. Bakteriernas sura nedbrytningsprodukter angriper tandemaljen och orsakar en demineralisering av tanden, vilket med tiden bildar hål.
Vissa personer föds med gulaktiga tänder, men vissa livsmedel och drycker kan också förändra tandens färg. Blåbär, rödvin och kaffe är välkända bovar som fläckar ner emaljen.
Torr mun, även kallad xerostomi, gynnar tillväxten av skadliga bakterier som annars hålls i schack av salivens enzymer. Tillståndet leder till karies, tandköttssjukdomar och dålig andedräkt.
Tanderosion, som är särskilt vanlig hos personer med bulimi och bland professionella vinprovare, beror på konstant exponering för syra. Syradrycker som lemonad, kaffe och läsk orsakar en mild erosion varje dag. Emaljen börjar långsamt nötas bort, vilket ger tunna, rundade tänder. Om inte tillståndet kontrolleras kan tänderna erodera ända ner till tandköttslinjen.
Tandgnissling, eller bruxism, är en omedveten handling som ofta utlöses av stress. Långvarigt gnissel sliter ner tuggytorna och kan leda till spruckna tänder samt käkproblem som temporomandibulär dysfunktion (TMD).
Tandköttssjukdomar orsakas av ansamlingar av plack, det vill säga lager av bakterier. Bakterierna bryter ner tandköttsvävnaden och bildar fickor mellan tandköttet och tandemaljen. Dessa fickor fylls med matrester och bakterier, vilket fortsätter erosionen. I sitt mildaste kallas sjukdomen gingivit och är ett vanligt, ofta livslångt tillstånd hos både tonåringar och vuxna. Personer med sjukdomar som dämpar immunförsvaret, exempelvis diabetes, riskerar att utveckla den allvarligare formen parodontit. Daglig munhygien, allmänhälsa och gener påverkar hur svår sjukdomen blir.
Visdomständerna växer fram längst bak i käken, nära käkleden. Medan de flesta får sina visdomständer utan större besvär, kan tanden ibland växa i en vinkel eller klämmas mellan käkleden och närmaste kindtand. I dessa fall blir tanden impakterad och bryter inte helt igenom tandköttet. Det gör att mat och bakterier tränger in vid tandköttslinjen och orsakar infektion. Fullt framväxta visdomständer är också extra känsliga för karies.
Tandkänslighet beror på en förlust av tandemaljen. När emaljen tunnas ut kan värme, kyla och tryck ledas genom tanden ända till nerven, vilket orsakar smärta. Känsligheten varierar från ett tillfälligt besvär till extremt smärtsam tandvärk.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online