1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Extensorledinflammation (Tennisarmbåge): Symtom, orsaker & behandling

Lateral epikondylit ("tennisarmbåge") är en tendinopati av den gemensamma extensortendinens ursprung vid den laterala epikondylen. Trots namnet uppstår <90% av fallen hos icke-tennisspelare. Det är en överbelastningsskada från repetitiv handledsextension och grepp.

Symtom

  • Smärta/bränning på yttre armbåge, strålar nerför underarm.
  • Värre vid grepp, lyft, vrida (öppna burkar, händskakning, skrivning).
  • Svag greppstyrka.
  • Styvhet, särskilt morgonen.
  • Ömhet 1–2 cm distal till lateral epikondyl.

Orsaker & riskfaktorer

  • Repetitiv handledsextension/pronation/supination (tennis, golf, skrivning, målning, VVS, matlagning).
  • Dålig teknik/utrustning (greppstorlek, strängspänning, racketsvikt).
  • Plötslig ökning av aktivitetsvolym/intensitet.
  • Ålder 30–50; rökning; obesitas; metabolt syndrom.

Diagnostik

  • Klinisk: Cozens test (motstånds handledsextension), Mills test (passiv handledsflexion med underarm pronation), ömhet vid ECRB-ursprung.
  • Bildgivning: Ultraljud/MRI för atypiska fall eller kirurgisk planering (visar tendinos, rev, kalcineringar). Röntgen utesluter artrit/lösa kroppar.

Behandling: Trappstegsvis tillvägagångssätt

Fas 1: Akut (0–6 veckor)

  • Relativ vila: modifiera, inte immobilisera.
  • Motverkningsband (rem 2–3 cm distal till armbåge) minskar tendonbelastning.
  • Ismassage 3–5 min, 3 ggr/dag.
  • NSAID (topikal föredras: diklofenakgel) för smärta; begränsa oral användning.
  • Ergonomiska justeringar: vertikal mus, splittat tangentbord, verktygsmodifikationer.

Fas 2: Rehabilitering (6–12 veckor)

  • Excentrisk styrketräning: Tyler Twist (FlexBar) eller långsam handledsextension sänkning – 3 serier à 15, dagligen. Guldstandard.
  • Progressiv belastning: isometrisk → excentrisk → koncentrisk → plyometrisk.
  • Skulderblad/rotatorkuff stabilisering (kinetisk kedja).
  • Modaliteter: ultraljud, laser, chockvåg (evidens blandad).

Fas 3: Refraktära fall (>3–6 månader)

  • PRP-injektion: evidens stödjer fördel över kortikosteroid långsiktigt.
  • Kortikosteroid: kortvarig lindring endast; högre recidiv, potentiell försvagning av tendon.
  • Tenotomi (TENEX) eller öppen debridement/reparation: 85–90% framgång.

Förebyggande

  • Underarmsstyrketräning (handledsböjningar, pronation/supination) 2 ggr/vecka.
  • Riktig uppvärmning; teknikkurs.
  • Utrustningsanpassning; frekventa micropauser (20-20-20-regel).
  • Hantera belastningstoppar.

De flesta läker med konsekvent excentrisk belastning. Tålamod och compliance är nyckel – sener läker långsamt på grund av dålig vaskularitet.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online